Skövde Släktforskarförening
Socknar i Skövde
Hitta din socken i Skövde
Uppdatering av texten nedan på gång
I Skövde finns det totalt 27st socknar. Här kan du läsa mer om var och en av dem.
Texterna nedan är hämtade ur Wikipedia under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported”
Vadsbo Härad
Bergs socken
Bergs församling, Billings kontrakt, Norra Billings Pastorat
Berg
Socknen ligger norr om Skövde med Billingen i söder och kring sjön Lången i nordväst. Socknen är en odlad slättbygd nedanför Billingens skogrika sluttning med småorten Berg och sockenkyrkan, Berg kyrka, i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bergs församling och för de borgerliga frågorna bildades Bergs landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Timmersdala landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 Församlingen utökades.
2016 inrättades distriktet Berg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört Skaraborgs län (R) men numera Västra Götaland (O), fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs under Vadsbo härad.
En boplats med lösfynd från stenåldern är funnen och från järnåldern finns gravar, stensättningar, domarringar och två fornborgar. På 1330-talet skrevs namnet Bergh och kommer från kyrkbyn på Billingen.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Vadsbo Härad
Binnebergs socken
Binnebergs församling, Billings kontrakt, Norra Billings Pastorat
Binneberg
Socknen ligger norr om Skövde med Billingen i väster och med Ösan i öster. Socknen är en slättbygd, odlad i öster och skogbeväxt i väster.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Binnebergs församling och för de borgerliga frågorna bildades Binnebergs landskommun.
1952 utökades landskommunen som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 Församlingen uppgick i Frösve församling.
2016 inrättades distriktet Binneberg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört Skaraborgs län (R) men numera Västra Götaland (O), fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs under Vadsbo härad.
Socknen har ett medeltida ursprung och 1337 skrevs namnet Bindebergh och kommer från kyrkbyn och höjden intill. Efterleden är berg. Förleden kan innehålla birnde, grupp av björnar eller björnfamilj.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Vadsbo Härad
Böja socken
Böja församling, Billings kontrakt
Norra Billings Pastorat
Böja
Socknen ligger söder om Mariestad vid sjön Vristulven i väster och Kräftån i öster. Socknen är odlingsbygd i öster och skogsbygd i väster och sockenkyrkan, Böja kyrka, i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Böja församling och för de borgerliga frågorna bildades Böja landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Timmersdala landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 Församlingen uppgick i Bergs församling.
2016 inrättades distriktet Böja, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört Skaraborgs län (R) men numera Västra Götaland (O), fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs under Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung men tre boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern och äldre järnåldern finns gravar.
År 1397 skrevs namnet Böghene och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller vin, ’betesmark; äng’. Förleden kan innehålla bögher, ’böjning’ troligen syftande på en sådan i Kräftbäcken vid byn.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Höjentorps kompani och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Gudhems härad
Edåsa socken
Edåsa-Värsås-Varola-Vretens församling
Billings kontrakt, Värsås pastorat
Edåsa
Socknen ligger norr om Tidaholm kring Ösan. Socknen är en öppen slättbygd vid ån omgiven av skogsbygd.
Den tidigare sockenkyrkan Edåsa kyrka ligger i socknen medan den nuvarande sockenkyrkan är Vretens kyrka, gemensam med Ljunghems socken och som ligger i den socknen.
1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Edåsa församling och för de borgerliga frågorna bildades Edåsa landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Värsås landskommun
1971 upplöstes då denna del uppgick i Skövde kommun.
1996 uppgick församlingen i Vretens församling som
2010 uppgick i Värsås-Varola-Vretens församling.
2016inrättades distriktet
Vreten, med samma omfattning som Vretens församling hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län,
fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gudhems härad.
Socknen har medeltida ursprung. Namnet skrevs 1346 Edhasom
och kommer från kyrkbyn. Efterleden är ås. Förleden är ed, här ’(gång)väg, stig’. Kyrkbyn ligger på en långsträckt höjd. Hällkista från stenåldern är funnen och från järnåldern finns gravar, stensättningar och domarringar. På kyrkogården finns en gravsten försedd med en runinskrift.
På en åkermark nära Frälsegården har man anträffat skadade förhistoriska krukskärvor, möjligen från gravurnor. En del hällristningar finns även här. Två skålgropar finns på gården Gökstorp och ett exemplar nära Torestorp och Skattegården med hela fem skålgropar. Fossila åkermarker finns över hela socknen.
Vid gården Gökstorp finns dessutom ett möjligt boplatsområde som kan vara lika gammal som hällristningen med fynd av mörkfärgningar, stolphål, härdar och sotfläckar.
Vadsbo härad
Flistad socken
Flistad församling, (Götlunda), Billings kontrakt, Norra Billings pastorat
Flistad
Socknen ligger sydost om Mariestad med sjön Östen i väster. Socknen är en odlad slättbygd med sankmarker i väster vid sjön.
Kyrkbyn Flistad med sockenkyrkan Flistads kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Flistads församling och för de borgerliga frågorna bildades Flistads landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Tidans landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 uppgick församlingen i Götlunda församling.
2016 inrättades distriktet Flistad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har medeltida ursprung. Namnet skrevs 1397 Flytzstadhe och kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), ’plats, ställer’. Förleden innehåller möjligen flidh, från fleda, tunns skiva; mycket lågt och platt skär, och syftar då på slät mark.
Boplatser från stenåldern är funna. Från järnåldern finns sex gravfält och stensättningar samt Kung Ranes hög. Fossil åkermark har påträffats.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
De indelta soldaterna
tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani och Livregementets husarer, Vadsbo skvadron, Vadsbo kompani.
Kåkinds härad.
Forsby socken
Forsby församling, Sventorp församling, Billings kotrakt, Värsås pastorat
Forsby
Socknen ligger öster Skövde med Ösan i väster. Socknen är en odlad slättbygd med viss skog i nordost.
Kyrkbyn Forsby med sockenkyrkan Forsby kyrka ligger i socknen.
1856 överfördes en del av Forsby socken till Skövde socken, där dock jordebokssocknen överfördes först 1885.
1916 bildades Öms socken av detta område.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Forsby församling och för de borgerliga frågorna bildades Forsby landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Värsås landskommun som
1971 upplöstes då denna del uppgick i Skövde kommun.
2002 uppgick församlingen i Sventorp-Forsby församling.
2016 inrättades distriktet Forsby, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län,
fögderier, tingslag och dom-sagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Forsby kyrka är byggd på en kungshög med 40x 45 meters diameter och från järnåldern finns ett gravfält, stensättningar och domarringar.
Socknen har medeltida ursprung och består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. Fram till 1884 omfattade Forsby också de byar och hemman som ingår i Öms socken som bildades 1917. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
Askestorp, by med två hemman (1 Östergården och 2 Västergården) samt en kvarn (se Hasslumsbro). Forsby, socknens kyrkby med fem hemman (1 Skattegården, 2 Sörgården, 3 Stommen, 4 Millomgården och 5 Lillegården). Forsby kyrka ligger på byns mark. Gammalstorp, ett hemman, tillika säteri (1) samt en kvarn (2) och en såg (3). Säteriet beskrivs så här i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1862)
Hasslumsbro (eller Askes-torpa kvarn), en tullkvarn, belägen å Askestorp nr 2 vid landsvägsbron över ån Ösan öster om byn Hasslum i Skövde stadsförsamling. Huseby, ett hemman och en tomt . Högåsen, enstaka hemman. Karstorp, enstaka hemman.
Låcketorp, enstaka hemman och Nolskogen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Lydde på 1940-talet under Knistad i Sventorps socken. Stämmorna, en kronoäng, första gången i jordeboken 1736, senare ett torp under Asketorp Västergården.
Åkatorp, ett hemman och ett kronotorp. Namnet Åkatorp används inte, hemmanet hör till i säteriet Gammalstorp.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Kåkinds kompani.
Vadsbo härad
Frösve socken
Binneberg, Frösve, Horn, Locketorp, Väring och Säters församlingar, Billings kontrakt, Värings pastorat.
Frösve
Socknen ligger norr om Skövde med Billingen i väster och kring Ösan. Socknen är en odlad slättbygd med skogsmark i sydväst.
Tätorten Ulvåker och större delen av tätorten Stöpen
samt kyrkbyn Frösve med sockenkyrkan Frösve kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Frösve församling och för de borgerliga frågorna bildades Frösve landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Binnebergs landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 utökades församlingen
2016 inrättades distriktet
Frösve, med samma omf. som församlingen
hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län,
fögderier, tingslag och dom-sagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns två gravfältgravar och en skeppssättning benämnd Jättadansen.
Namnet skrevs 1411 Frösswi
och kommer från kyrkbyn. Namnet kan innehålla gudanamnet Frö och vi, ’helig plats, kultplats’. Alternativ kan namnet innehålla vidher, ’skog’.
Före 8 juli 1885 skrevs namnet även Frösveds socken och Frödsveds socken.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Vadsbo härad
Götlunda socken
Flistad, Götlunda och Vad församlingar, Billings kontrakt, Norra Billings pastorat.
Götlunda
Socknen ligger sydost om Mariestad med Tidan i norr. Socknen är en odlad slättbygd med skogsmark i öster.
Östra delen av tätorten Tidan samt kyrkbyn Götlunda med sockenkyrkan Götlunda kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Götlunda församling och för de borgerliga frågorna bildades Götlunda landskommun.
1952 uppgick Landskommunen i Tidans landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 utökades församlingen.
2016 inrättades distriktet Götlunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravfält, domarringar och stensättningar. En runsten finns vid Skattegården.
Namnet skrevs 1397 Götelunde och kommer från kyrkbyn. Efterleden är lund, ’skogsdunge’. Förleden kan innehålla folkslagsbeteckningen götar.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani och Livregementets husarer, Vadsbo skvadron, Vadsbo kompani.
Kåkinds härad.
Hagelberg socken
Hagelberg, Norra Kyrketorp, Ryd, Våmb, Öm, Skövde församling.
1916-1961 Skövde pastorat
Hagelberg
Socken ligger sydost om Skövde. Socknen är en odlad slättbygd med mindre inslag av skog.
Sockenkyrkan, Hagelbergs kyrka, ligger i socknen.
1862 Vid kommunreform övergick de kyrkliga frågorna till Hagelbergs församling och för de borgerliga frågorna bildades Hagelbergs landskommun.
1952 gick landskommunen upp i Skultorps landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun. 2002 uppgick församlingen i Norra Kyrketorps församling som 2010 uppgick i Skultorps församling.
2016 inrättades distriktet Hagelberg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Hagelbergs socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
Assartorp, enstaka hemman, Beckstorp, enstaka hemman. Kallas också Stora Beckstorp till skillnad från ett underlydande torp Lilla Beckstorp. Hagelberg, socknens kyrkby, har bestått av ett hemman (1 Andersgården) och en åker (2) samt en tomt och två ängar, samtliga inlagda under Klagstorp i Norra Kyrketorps socken. På byns mark ligger Hagelbergs kyrka.
Hagåsen, enstaka hemman, inlagt under Klagstorp i Norra Kyrketorps socken, Svarvaretorp, enstaka hemman, Tåstorp, enstaka hemman, Ullstorp, enstaka hemman och Åsen, enstaka hemman, inlagt under Klagstorp i Norra Kyrketorps socken.
Socknen har medeltida ursprung och lösfynd från stenåldern har påträffats samt från järnåldern finns stensättningar.
Namnet skrevs 1403 Hagelberga och kommer från kyrkbyn. Efterleden berg syftar på en höjd vid byn. Förleden kan innehålla hagall, ’tjänlig; nyttig’ och kan ha använts som mansnamnet Haghla, ’den skicklige’.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Kåkinds kompani.
Vadsbo härad
Horns socken
Binneberg, Frösve, Horn, Locketorp, Väring och Säter församling, Billings kontrakt, Norra Billings pastorat.
Horn
Socknen ligger norr om Skövde med Ösan i väster och med sjön Östen i norr. Socknen består av tallbevuxna rullstensåsar och odlad slättbygd på Vadsboslätten.
Kyrkbyn Horn med sockenkyrkan Horns kyrka ligger i socknen. I socknen ligger också byn Mårum och Horns tegelbruk.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Horns församling och för de borgerliga frågorna bildades Horns landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Binnebergs landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 uppgick församlingen i Frösve församling.
2016 inrättades distriktet Horn, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och man har funnit boplatser och en hällkista från stenåldern. Från järnåldern finns gravfält, stensättningar och domarringar. Fossil åkermark har påträffats.
Namnet skrevs 1313 Horne och kommer från kyrkbyn och innehåller horn, ’hörn; krök; utsprång’ här troligen syftande på en krök av Ösan.
De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Valle härad
Häggums socken
Rådene, Häggum, Sjogerstad, Rådene, Regumatorp, Skultorps församling. Billings kontrakt, Skövde pastorat.
Häggum
Socknen ligger sydväst om Skövde sydost om och på sydsluttningen av Billingen. Socknen är slättbygd nedanför Billingen.
Kyrkbyn Häggum med sockenkyrkan Häggums kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Häggums församling och för de borgerliga frågorna bildades Häggums landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Skultorps landskommun som 1971 uppgick i Skövde kommun.
2010 uppgick församlingen i Skultorps församling.
2016 inrättades distriktet Häggum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Valle härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravfält, stensättningar och domarringar.
Namnet skrevs 1320 Hegeem och kommer från kyrkbyn. Efterleden är hem, ’boplats; gård’. Förleden innehåller hägg eller möjligen hage då i betydelsen ’hägnad, stängsel’.
Förr skrevs namnet även Häggenäs socken.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Höjentorps kompani och Västgöta regemente, Gudhems kompani.
Kåkinds härad.
Lerdala socken
Berg, Böja, Lerdala, Timmersdala, Hagelberg, Norra Kyrketorp församling. Billings kontrakt, Skövde pastorat.
Lerdala
Socknen ligger nordväst om Skövde med Billingen sydost skogen Klyftamon i väster och med sjön Lången i nordost. Socknen är en skogsbygd med odlingsbygd i dess central del.
Tätorten Lerdala med sockenkyrkan Lerdala kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lerdala församling och för de borgerliga frågorna bildades Lerdala landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Timmersdala landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 uppgick församlingen i Bergs församling.
2016inrättades distriktet Lerdala, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och namnet skrevs 1397 Leerdala och kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller ler, ’lerjord’. Efterleden syftar på kyrkbyn läge vid foten av Billingen.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Höjentorps kompani och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Vadsbo härad
Ljunghem socken
Edåsa, Forsby, Ljunghem, Mofalla, Sventorp, Varola, Vretens, Värsås församling. Billings kontrakt, Värsås pastorat.
Ljunghem
Socknen ligger norr om Tidaholm kring Ösan. Socknen är en öppen slättbygd omgiven av skogsbygd.
Orten Vreten med gården Wreten samt strax norr därom sockenkyrkan Vretens kyrka, gemensam med Edåsa socken, ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ljunghems församling och för de borgerliga frågorna bildades Ljunghems landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Värsås landskommun som
1971 upplöstes då denna del uppgick i Skövde kommun.
1996 uppgick församlingen i Vretens församling som
2010 uppgick i Värsås-Varola-Vretens församling.
2016 inrättades distriktet Vreten, med samma omfattning som Vretens församling hade 1999/2000 och fick 1996, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gudhems härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravar, stensättningar och domarringar.
Namnet skrevs 1346 Lyongeem och kommer från kyrkbyn. Efterleden är hem, ’boplats; gård’. Förleden innehåller ljung.
Vadsbo härad
Locketorps socken
Väring, Locketorp, Horn, Frösve, Säter, Binneberg, Värings församling, Billings kontrakt, Norra Billings pastorat.
Locketorp
Socknen ligger nordost om Skövde. Socknen är en odlad slättbygd med skogsmark i söder.
Den östra delen av tätorten Ulvåker samt Locketorps kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Locketorps församling och för de borgerliga frågorna bildades Locketorps landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Binnebergs landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 uppgick församlingen i Värings församling.
2016 inrättades distriktet Locketorp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravar och stensättningar.
Namnet skrevs 1395 Lokkatorp och kommer från kyrkbyn. Efterleden är torp, ’nybygge’. Förleden innehåller mansnamnet Lokke, ’den lockige’.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Kåkinds härad.
Norra Kyrketorps socken
Häggum, Hagelbergs, Norra Kyrketorp, Rådene, Sjogerstad, Skultorp, Skövde, Våmbs församling. Billings kontrakt, Skövde pastorat
Norra Kyrketorp
Socknen ligger närmats söder om Skövde med Billingen i väster. Socknen är kuperad skogsbygd med odlingsbygd nedför Billingen.
Klagstorps herrgård samt tätorten Skultorp med sockenkyrkan Norra Kyrketorps kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kyrketorps församling och för de borgerliga frågorna bildades Kyrketorps landskommun. L
1952 uppgick landskommunen i Skultorps landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 utökades församlingen
2010 gick upp i Skultorps församling.
1886 (ändring enligt beslut den 17 april 1885) var namnet Kyrketorps socken. Namnet var under medeltiden även Henene socken.
2016 inrättades distriktet Norra Kyrketorp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Norra Kyrketorps socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
Bussatorpet, enstaka hemman. Hene, by med nio hemman (1 Per Svensgården, 2 Prästgården, 3 Skarnholmen, 4 Bredegården, 5 Skytte- eller Bengt Gudmundsgården, 6 Nolbolet, 7 Millomgården, 8 Övregården och 9 Per Svensgården). Nr 9 Per Svensgården upptogs före 1774 som ett hemman tillsammans med nr 1 Per Svensgården. Naturreservatet Hene-Skultorp är inrättat på delar av byns mark. Kanekerukan, enstaka hemman.
Klagstorp (också Klastorp och Claestorp), enstaka hemman tillika säteri. I Rosenbergs geografiska handlexikon från 1880-talet beskrivs egendomen som en herrgård österom Skultorps järnvägsstation. Den utgjordes av Klagstorp, Hene och Vallmossen i Norra Kyrketorps socken och inbegrep kvarn, såg, bränneri och fiske, vidare i Hagelbergs socken av Tåstorp, Hagelberg, Assaretorp, Beckstorp, Hagåsen, Ulvstorp och Åsen samt i Sjögerstads socken av Finnstorp, Gransikagården, Hagåsen, Siggatorp, Utbotorp, Ödebacken, Loringa och Regumatorp inklusive Regumatorps kalkbrott. Ägare var ett bolag. Vid Klagstorps gård fanns länets lantbruksskola. Kyrketorp, socknens kyrkby med tre hemman (1 Jon Nilsgården, 2 Nolgården och 3 Andersesgården). Gårdarna är hopslagna till en egendom.
Sjöttorp, enstaka hemman. Skultorp, by med sex hemman (1 Svärtagården, 2 Jon Månsgården, Bäckgården, Sverkilsgården, Per Björsgården och 6 Kullabordet). Västra stambanan, öppnad 1859, drogs genom byn och Skultorp station öppnade 1877. Kring stationen växte tätorten Skultorp fram, vilken i början av 1930-talet hade omkring 400 invånare. Naturreservatet Hene-Skultorp är inrättat på delar av byns mark. Tovatorp, by med två hemman (1 Sörgården eller Knipes och 2 Per Svensgården eller Tovatorp) samt en utjord (3). Vallmossen, enstaka hemman, inlagt under Klagstorp.
Vadsbo härad
Ryd socken
Hagelberg, Norra Kyrketorp, Ryd, Skövde stadsförsamling, Våmbs, Öm församling. Billings kontrakt Skövde pastorat.
Ryd
Socknen ligger närmast norr om Skövde med Billingen i väster. Socknen är en odlingsbygd nedanför Billingen skogbeklädda sluttning. En del av Skövde, inklusive den tidigare kyrkbyn Ryd, nu stadsdelen Södra Ryd ligger i socknen. Som sockenkyrka används sedan 1500-talet Sankta Helena kyrka i staden.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ryds församling och för de borgerliga frågorna bildades Ryds landskommun.
1952 uppgick landskommunen i Skövde stad som
1971 ombildades till Skövde kommun.
2014 uppgick församlingen i Skövde församling.
2016 inrättades distriktet Ryd, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Ryds socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
Eketorp, enstaka hemman. Karstorp, enstaka hemman, tillika säteri. Egendomen omfattade på 1940-talet totalt 170 hektar varav 60 hektar åker. På ägorna har stadsdelen Karstorp växt fram. Kummiltorp, ett hemman (1) och en äng (2). Kyrkebo, kvarntomt, första gången i jordeboken 1874. Kyrkebolet, enstaka hemman, avhyst och lagt under Karstorp. Ruinerna efter Ryds gamla kyrka ligger ett kort stycke nordost om den plats där gården enligt gamla kartor var belägen. Lunnahult, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Ryd, by med åtta hemman (1 Mellomgården, 2 Östergården, 3 Skattegården, 4 Smedsgården, 6 Norregården, 7 Mossagården, 8 Lillegården och 9 Hulegården). Nr 1 Mellomgården har en historia som säteri. Hemmanen (förutom Smedsgården) införlivades med tiden i egendomen (herrgården) Ryd.
På byns område har Skaraborgs sjukhus i Skövde uppförts samtidigt som en betydande del ingår i Rånna Ryds naturreservat, inrättat 2002. På byns mark har också stadsdelarna Södra Ryd, Västra Ryd och Norra Ryd växt fram. Rånna, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1573 som ett kronotorp. Egendomen Rånna donerades på 1930-talet ill Hushållningssällskapet. På ägorna fanns länge Rånna försöksstation, nedlagd 2014. Rånna gamla hemman utgör delar av Rånna Ryds naturreservat, inrättat 2002.
Socknen har medeltida ursprung och namnet skrevs 1400 Ryudz och kommer från kyrkbyn och innehåller ryd, ’röjning’. Från järnåldern finns ett gravfält och stensättningar.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Kåkinds kompani.
Vadsbo härad
Rådene socken
Hagelberg, Häggum, Kyrketorp, Regumatorps, Rådene, Sjogerstad församling. Billings kontrakt, Skövde pastorat
Rådene
Socknen ligger sydväst om Skövde med Billingen i nordväst. Socknen är en odlingsbygd. Som sockenkyrka används före 1866 Rådene kyrka, därefter Sjogerstads kyrka, gemensam med Sjogerstads socken och ligger i den socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Rådene församling och för de borgerliga frågorna bildades Rådene landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Skultorps landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
1992 Församlingen uppgick i Sjogerstad-Rådene församling som
2010 uppgick i Skultorps församling.[3]
2016 inrättades distriktet Sjogerstad-Rådene, med samma omfattning som Sjogerstad-Rådene församling hade 1999/2000
Socknen har medeltida ursprung och namnet skrevs 1259 Rothene och kommer från kyrkbyn. Efterleden är vin, ’betesplats, äng’. Förleden har oklar tolkning.
Från järnåldern finns gravar. På kyrkogården finns en runristning från 1200-talet.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente Livkompaniet och Västgöta regemente, Gudhems kompani.
Kåkinds härad.
Sjogerstad socken
Hagelberg, Häggum, Kyrketorp, Regumatorps, Rådene, Sjogerstad församling. Billings kontrakt, Skövde pastorat
Sjogerstad
Socknen ligger söder om Skövde. Socknen är en odlad slättbygd i väster och en skogsbygd i öster. Kyrkbyn Sjogerstad med sockenkyrkan Sjogerstads kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sjogerstads församling och för de borgerliga frågorna bildades Sjogerstads landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Skultorps landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
1992 Församlingen uppgick i Sjogerstad-Rådene församling som
2010 uppgick i Skultorps församling.
2016 inrättades distriktet Sjogerstad-Rådene, med samma omfattning som Sjogerstad-Rådene församling hade 1999/2000
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gudhems härad.
Socknen har medeltida ursprung och 1552 införlivades Regumatorps socken. Namnet skrevs 1288 Sigualzstadum och kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), ’plats, ställe’. Förleden innehåller mansnamnet Sigvald. Från järnåldern finns gravar, stensättningar och domarringar. På kyrkogården finns en gravsten försedd med en runinskrift.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente Livkompaniet och Västgöta regemente, Gudhems kompani.
Kåkinds härad
Skövde socken
Binneberg, Frösve, Horn, Locketorp, Väring, Skövde församling och Säter. Billings kontrakt. Skövde pastorat.
Skövde
Den fd socknen låg kring Skövde med Billingen i väster och kring Ösan och är en slättbygd i öster och kuperad skogsbygd i väster och nordost och ingick i Kåkinds härad. Som sockenkyrka användes Sankta Helena kyrka som delades med Skövde stad och låg där, ej i socknen.
1856 överfördes hit en del av Forsby socken (Öm), där dock jordebokssocknen överfördes först 1885.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skövde landsförsamling och för de borgerliga frågorna bildades Skövde landskommun och Öms landskommun (Ömdelen).
1914 uppgick socknen i Skövde stad och området är sedan
1916 delades församlingen där Ömdelen bildade Öms församling och huvuddelen uppgick i Skövde församling.
1971 blev en del av Skövde kommun
2016 inrättades distriktet Skövde, med samma omfattning som Skövde församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Skövde socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
Aneberg, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1825. Aspö, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Blängsås, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1815. Dälderna (eller Dälerna), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. På ägorna och kringliggande mark har stadsdelen Dälderna växt fram. Gudmunds-torp (ursprungligen Horsås kvarn), ett hemman (1) och en tullkvarn (2). Lydde på 1940-talet under Knistad i Sventorps socken. Görjebro (eller Kronokvarn), en tullkvarn (2). Också en vattusåg har funnits på platsen. Hasslum, by med två hemman (1 Sörgården och 2 Norregården). På ägorna har stadsdelen Hasslum växt fram. Havstena, by med sexton hemman (1 Duns-gården, 1 Lillegården, 2 Uddagården, 3 Östgöta-gården, 4 Millomgården, 5 Sjöbolet, 6 Lunnagården, 7 Grubbagården, 8 Skrädd-aregården, 9 Storegården, 10 Norregården, 11 Skatte-gården, 12 Skattegården, utbrutet ur föregående, 13 Tomten, 14 Skinnaregården och 15 Lunnagården). På ägorna har stadsdelen Havstena växt fram. Horsås, by med fem hemman (1 Nolgården, 2 Sörgården, 3 Kablagården, 4 Kvarne-gården och 5 Esbjörn Vilskmansgården eller Lassagården) samt en äng (6). På ägorna har stadsdelen Horsås växt fram. Ingebrotomten, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Kankerukan, enstaka hemman. Kultomten (eller Kuletomten), ett hemman (1) och en åker (2). Källegården, enstaka hemman. På ägorna har stadsdelen Källegården växt fram. Käpplunda, by med åtta hemman (1 Lars Olofsgården, 2 Gransikag., 3 Tomtegårdebn, 4 Stora Mossagården, 6 Per Andersg., 7 Månsagården, 8 Ännagården och 9 Lille Mossagården). På ägorna har stadsdelen Käpplunda växt fram. Risa, Lilla, enstaka hemman. Risa, Stora, enstaka hemman, inlagt 1603 under Skövde stad. Segerstorp, by med tre hemman (Helgesgården, Västergården och Millomgården) samt en tullkvarn (4). På ägorna har stadsdelen Segerstorp växt fram. Stallsiken (eller Stallsikan), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1768 som en skattekvarn. På ägorna och kringliggande mark har handelsområdet Stallsiken anlagts med början 2008. Troentorp, ett hemman (1), en mosse (2) och en äng (3), första gången i jordeboken 1600 som ett kronotorp. Törnestorp, enstaka hemman. Åsbotorp, Lilla, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1639 som en gräsgäld. Åsbotorp, Stora, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1600 som ett kronotorp.
Socknen har medeltida ursprung.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Kåkinds kompani.
Kåkinds härad
Skövde lands-församling
Flistad, Götlunda och Vad pastorat.
Skövde landsförsamling var en församling i Skara stift i nuvarande Skövde kommun. Församlingen uppgick 1916 i Skövde församling samt en nybildad Öms församling.
Som församlingskyrka användes Skövde kyrka
Sankta Helena kyrka, även Skövde kyrka, är en kyrkobyggnad som tillhör Skövde församling i Skara stift. Den ligger i centralorten i Skövde kommun.
Den kom till efter reformationen och fram till senare delen av 1900-talet att kallas Skövde kyrka. Den är helgad åt Sankta Helena, Sveriges första kvinnliga skyddshelgon från Västergötland, som kanoniserades 1164.
Kåkinds härad.
Sventorp socken & Suntetorp
Hagelberg, Norra Kyrketorp, Ryd, Våmb, Öm, Sventorp, Skövde församling.
1916-1961 Skövde pastorat
Suntetorp.
Detta var en församling och socken i nuvarande Skövde kommun och delade kyrka 1615 med Sventorp, efter att 1100-talskyrkan övergivits.
Församlingen har medeltida ursprung och uppgick 1890 i Sventorps församling till vars pastorat församlingen hört sedan 1856. Tidigare var pastoratet Skövde stadsförsamlings.
Följande byar och enstaka hemman ingick i Suntetorps socken: Suntetorp, kyrkby med tre hemman i den tidigare socknen Suntetorp som 1890 uppgick i Sventorps socken (1 Olofsgården, 2 Jon Månsgården och 3 Stommen). Suntetorps kyrka övergavs 1615, varefter sockenborna började gå i Sventorps kyrka. Lämningar av kyrkan ska finnas kvar. De tre hemmanen var säterier och har åtminstone sedan 1600-talet brukats som en herrgård, länge ägd inom ätten Lind af Hageby. Egendomen bestod på 1880-talet förutom av byn Suntetorp också av hemmanen Säterkullen, Djupedalen, Grönevall, Görjebrona, Mon (Moen eller Genstigen), Stubberud och Toratorp samt Fjälla kvarn och såg. Suntetorps säteri köptes 1917 av familjen Sahlström som sedan dess har bedrivit jord- och skogsbruk på egendomen. Inriktningen är mjölk, skog och spannmål och arealen 600 hektar åker, 120 hektar bete och 900 hektar skog.
Sventorps socken i Västergötland
Sventorps socken ligger nordost om Skövde med Ösan i väster. Socknen är en odlad slättbygd med skogsmark i norr och söder.
Godset Knistad med före detta Skövde flygplats samt tätorten Igelstorp med sockenkyrkan Sventorps kyrka som ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sventorps församling och för de borgerliga frågorna bildades gemensamt med Suntetorps socken Sventorps landskommun.
1890 införlivades Suntetorps socken.
1952 Landskommunen uppgick i Värsås landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Skövde kommun.
2002 Församlingen uppgick i Sventorp-Forsby församling.
2016 inrättades
distriktet Sventorp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Sventorps socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
Alebäcken, ett hemman (1) samt två ängar (2 och 3). Björstorp, Lilla, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Björstorp, Stora, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Bråten, by med två hemman (Stora Bråten och Lilla Bråten), första gången i jordeboken 1619, huvuddelen inlagd under Gammalstorp i Forsby socken. Dagstorp (eller Prästadagstorp), ett hemman (1) och två mossar (2). Kallas också Lilla Dagstorp för att skilja den från Dagstorp i Locketorps socken. Daltorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1564 som ett skattetorp. Djupedalen (eller Framnäs), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1614. Erikstorp (eller Prästegården), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1564 som kronotorp. Kyrkoherdeboställe. Fjället, se Säterkullen. Frostamyren (eller Myren), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1601 som kronotorp. Fröbäcken, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1631. Frökullen, enstaka hemman, tillika säteri, första gången i jordeboken 1564 som kronotorp. Grönevall, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1825. Lyder under Suntetorp. Grönatomten, enstaka hemman. Lyder under Suntetorp. Görjebrona, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1614. Hörde före 1824 till Skövde socken och därefter till 1889 till Suntetorps socken. Tillhör Suntetorps herrgård. Halvarstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som skattetorp. Hulan, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Humlebron, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1564 som kronotorp. Igelstorp, by med tre hemman (1 Skattegården, 2 Millom-gården och 3 Västergården). Karlsborgsbanan drogs över byns mark och 1876 anlades Igelstorps järnvägsstation kring vilket samhället Igelstorp växte fram. Stationen revs 1984. Jonsbo och Nyholm, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1825. Kaggelstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Kavelbron, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1627 som gräsgäld. Knistad (omkring år 1700 också Åkersberg), enstaka hemman, tillika säteri, bebyggt som herrgård. Egendomen omfattade på 1880-talet förutom Knistad också Årängen samt tegelbruk. På 1940-talet omfattade egendomen 850 hektar varav 450 hektar åker. Då var också Nolskogen i Forsby socken och Gudmundstorp i Skövde stad, tidigare i Skövde socken, underlydande gårdar. Huvudbyggnaden var uppförd i trä, byggnadsstilen 1700-tal, och försedd med tre flyglar samt omgiven av trädgård och park. Knistad herrgård har omvandlats till en konferensanläggning med golfbana på omgivande marker. Knösamossen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1825. Kristinetorp, ett hemman (1) och en äng (2), första gången i jordeboken 1602 som kronotorp. Kroken, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Kroppedammen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Kullamossen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1601 som kronotorp. Kungsryd, Lilla, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1631 som gräsgäld. Kungsryd, Stora, enstaka hemman. Kusåsen, enstaka hemman. Kvarntorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1601 som kronotorp. Källetorpet, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Liden, se Sventorp. Lindåsen, by med två hemman (1 Lilla Lindåsen och 2 Stora Lindåsen). Lunden, enstaka hemman. Långaskede, by med två hemman (1 Lilla Långaskede och 2 Stora Långaskede), som finns i jordeboken från 1604 respektive 1611. Mon (eller Storemon), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1687. Ett torp heter Lillemon. Tillhör Suntetorps herrgård. Noltorp, Lilla, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Noltorp, Stora, enstaka hemman. Nyholm, se Jonsbo. Noltorp, Södra, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1815. Piggatorp, by med två hemman (1 Lilla Piggatorp och 2 Stora Piggatorp), som finns i jordeboken från 1631 respektive 1564, bägge säterier, brukades tillsammans som en herrgård. Egendomen omfattade på 1880-talet också av Stockerhult. Runneberg, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1627. Rydingstorp, enstaka hemman, tillika säteri, första gången i jordeboken 1601 som skattetorp. Rävshult, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1601 som kronotorp. Rävstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Stockerhult, enstaka hemman, lydde på 1880-talet under Piggatorp. Stubberud, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1627 som gräsgäld.
Sventorp, kyrkby med fyra hemman (1 Stommen, 2 Östergården, 3 Västergården eller Skrivaregården och 4 Liden). Säterkullen, enstaka hemman, tillika säteri, första gången i jordeboken 1601 som kronotorp. Under Suntetorps herrgård. På mark som hör till Säterkullen har bebyggelsen Fjället växt fram, vars namn säkerligen hänger samman med den intilliggande kvarnen och sågen Fjälla (Fjällakvarn), nerlagd 1994. Toratorp (från början Hultet), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1627 som gräsgäld. Åkersberg, se Knistad. Årängen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611 som kvarnström. Under Knistad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravar, stensättningar och domarringar.
Namnet skrevs 1343 Suenäthorpe och kommer från kyrkbyn. Efterleden är torp, ’nybygge’. Förleden innehåller antingen mansnamnet Svene el. sven, ’yngling; tjänare; väpnare’.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Kåkinds kompani.
Vadsbo härad
Säter socken
Binneberg, Frösve, Horn, Locketorp, Väring och Säter församling. Billings kontrakt. Norra Billings pastorat.
Säter
Socknen ligger norr om Skövde med Billingen i väster. Socknen är en odlingsbygd nedför den skogbeklädda sluttningen av nordöstra Billingen och med skogsmark i öster. En del av tätorten Stöpen samt sockenkyrkan Säters kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Säters församling och för de borgerliga frågorna bildades Säters landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Binnebergs landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun. Församlingen uppgick 2002 i Frösve församling.
2016 inrättades distriktet Säter, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravar, stensättningar, domarringar och två skeppssättningar.
Namnet skrevs 1345 Sätra och kommer från kyrkbyn och innehåller säter, ’utmarksäng’.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani.
Vadsbo härad
Timmersdala socken
Flistad, Götlunda, Timmersdala och Vad församling. Billings kontrakt. Norra Billings pastorat.
Timmers-dala
Socknen ligger nordväst om Skövde med sjön Lången i sydväst och skogen Klyftamon i väster. Socknen är en kuperad odlingsbygd nedanför skogsbygden på Klyftamon. Tätorten Timmersdala med sockenkyrkan Timmersdala kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Timmersdala församling och för de borgerliga frågorna bildades Timmersdala landskommun.
1952 Landskommunen utökades och uppgick
1971 i Skövde kommun.
2002 Församlingen uppgick i Bergs församling.
2016 inrättades distriktet Timmersdala, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravar, stensättningar och domarringar.
Namnet skrevs 1453 Tymmetzdal och kommer från kyrkbyn. Förleden har oklar tolkning. Efterleden är dal.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Höjentorps kompani och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Kåkinds härad.
Vad socken
Hagelberg, Norra Kyrketorp, Ryd, Våmb, Öm, Skövde församling. 1916-1961 Billings kontrakt, Skövde pastorat
Vad
Socknen ligger sydost om Mariestad kring Tidan. Socknen är en odlad slättbygd med sankmarker i väster nära sjön Östen. En del av tätorten Tidan med sockenkyrkan Vads kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vads församling och för de borgerliga frågorna bildades Vads landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Tidans landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 Församlingen uppgick i Götlunda församling.[3]
2016 inrättades distriktet Vad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och dom-sagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns gravar, stensättningar och domarringar samt Askeberga skeppssättning.
Namnet skrevs 1302 Wad och kommer från kyrkbyn och innehåller vad, ’vadställe’ syftande på en övergång av Tidan.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani och Livregementets husarer, Vadsbo skvadron, Vadsbo kompani.
Vadsbo härad
Varola socken
Binneberg, Frösve, Horn, Locketorp, Varola, Väring och Säter församling. Billings kontakt, Värings pastorat.
Varola
Socknen ligger sydost om Skövde kring Ösan. Socknen är en odlad slättbygd som omges av skogsmark. Kyrkbyn Varola med sockenkyrkan Varola kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Varola församling och för de borgerliga frågorna bildades Varola landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Värsås landskommun som upplöstes
1971 då denna del uppgick i Skövde kommun.
2010 Församlingen uppgick i Värsås-Varola-Vretens församling.
2016 inrättades distriktet Varola, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Varola socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren. Alebäcken, by med två hemman (1 Stora Alebäcken och 2 Lilla Alebäcken. Stora Alebäcken finns i jordeboken första gången 1605 som ett kronotorp, Lilla Alebäcken 1627, också som ett kronotorp. Axtorp, enstaka hemman. En mindre Kåkinds bebyggelse Axtorp har växt fram här. Boagärdet, enstaka hemman. Boråsen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1627 som en gräsgäld. Dunbergshult, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1605 som ett kronotorp. Hallum, by med två hemman (1 Skattegården och 2 Västergården). Sedan cirka 2015 sker brytning av berg och grus i Hallum, en verksamhet som väckte protester under planeringsskedet. Korgatorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1624 som ett kronotorp. Kvarnegården, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1600 som ett kronotorp. Lanna, by med två hemman (1 Sörgården och 2 Nolgården). Liden, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1627 som gräsgäld. Prästbolet, enstaka hemman (8), första gången i jordeboken 1633, motsvarar det äldre Varola Stom. Numret inräknat i Varola by. Päderstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som ett kronotorp. Svarvaretorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1627 som gräsgäld. Svenstorp, enstaka hemman. Tåddestorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som ett kronotorp. Törnestorp, by med ett hemman (1), en tullkvarn (2), en såg (3) och en äng (4). Varola, socknens kyrkby med sju hemman (1 Storegården, 2 Skattegården, 3 Lillegården, 4 Gallegården, 5 Nolgården, 6 Snickaregården och 7 Logården) samt en åker (9). Hemman nr 8, se Prästbolet. På nr 9 är Varola nya kyrka byggd. En mindre bebyggelse Varola har växt fram här.
Socknen har medeltida ursprung och från järnåldern finns två gravfält, stensättningar och domarringar. Namnet skrevs 1312 Valoro och kommer från kyrkbyn. Förleden kan innehålla valr, ’rund’, då syftande på den nästan runda höjd kyrkan ligger på. Efterleden innehåller ora, ’stenig skogsbacke’ här i betydelsen ’höjd.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Kåkinds kompani och Västgöta regemente,
Vadsbo härad
Våmbs socken
Flistad, Götlunda, Vad och Våmb församling, pastorat.
Våmb
Socknen ligger närmast väster om Skövde med Billingen i väster. Socknen är en odlingsbygd nedanför Billingen. En del av Skövde inklusive kyrkbyn Våmb med sockenkyrkan Våmbs kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Våmbs församling och för de borgerliga frågorna bildades Våmbs landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Skövde stad som
1971 ombildades till Skövde kommun.
2014 Församlingen uppgick i Skövde församling.
2016 inrättades distriktet Våmb, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Våmbs socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren. Brandstorp, enstaka hemman. Bykvarn, en tullkvarn, lyder under Persberg. Dolken, en äng vid Simsjön på före detta kronoparken Billingen, första gången i jordeboken 1874. Fjället (eller Skrikhult), senare Simsjöberget, första gången i jordeboken 1795 som en intäkt på kronoparken Billingen. Grönevägskärret, första gången i jordeboken 1795 som ett kärr. Gullhögen, enstaka hemman, inlagt under Våmb nr 11, Persberg (se vidare där). Karlsro, se Våmb nr 6, Brogården. Keddakärret, första gången i jordeboken 1795 som ett kärr. Klasborg, se Våmb nr 4, Smedsgården och nr 5, Enoksgården. Krokstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1613. Persberg, se Våmb nr 11, Persberg. Prästakvarn, en kvarn, första gången i jordeboken 1730. Prästatorpet, första gången i jordeboken som en gräsgäld. Risängen, en äng, första gången i jordeboken 1611, lydde senare under Svenningsgården i Våmbs by. Simsjöberget, se Fjället. Simsjön och Sjöttorp, två enstaka hemman vid sjön Simsjön, bägge i jordeboken första gången 1600 som kronotorp. På hemmanens mark har bebyggelsen Simsjön växt fram. Skarsjömossen, en äng, första gången i jordeboken 1795, lydde under Anders Larsgården i Våmb. Sumpesiken, en äng, första gången i jordeboken 1795. Uppsala, en äng, första gången i jordeboken 1795. Våmb, socknens kyrkby med 14 hemman (se nedan) och en tullkvarn (18 Anders Anderskvarn). På byns mark har stadsdelarna Våmb och Karlsro i Skövde växt fram, den senare dominerad av industri och handel. Också naturreservatet Klasborgs och Våmbs ängar ligger på mark från byn. Berggrunden i byn är till stora delar kalksten, vilket möjliggjort olika industrisatsningar, särskilt cementtillverkning. 1 Skattegården. 2 Stommen. 3 Lillegården. 4 Smedsgården eller Klasborg. Namnet Klasborg är givet efter en tidigare ägare Claes Andersson, som även innehade följande hemman. Klasborgs herrgård med manbyggnad uppförd omkring 1840 inköptes 1907 av Skövde stad. Den omfattade på 1940-talet 177 hektar varav 77 hektar åker. 5 Enoksgården eller Klasborg (se nr 4). 6 Brogården eller Karlsro. Herrgården Karlsro (också stavat Carlsro) var en egendom som på 1880-talet omfattade flera gårdar i Våmbs by, däribland Karlsro och Persberg, samt Gullhögen, vidare Bankebordets såg, två kvarnar och kalkstensbrott. På 1940-talet ägdes Karlsro av Skövde mekaniska stenhuggeri och kalkbruks AB (senare Skövde gasbetong AB). 7 Svenningsgården (se nr 11, Persberg). 8 Måns Andersgård. 9 Larsesgården. 10 Hovmansgården, lyder under Persberg. 11 Persberg, ursprungligen Bankabolet. Lydde på 1880-talet under herrgården Karlsro (se nr 6). Persberg inköptes 1916 av Gullhögens bruk som året därpå också inköpte Svenningsgården (nr 7). Egendomen Persberg användes som disponentbostad, medan jordbruksmarken var utarrenderad. 13 Nedergården. 14 Backgården. 15 Lars i Våmb, ursprungligen Backegården.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Socknen har medeltida ursprung. En hällkista från stenåldern är funnen. Från järnåldern finns ett gravfält och stensättningar. Guldarmringar från folkvandringstid funna i Våmb.
Namnet skrevs omkring 1270 Våm och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller hem, ’boplats; gård’. Förleden innehåller sannolikt vá, ’vrå, hörn’ syftande på Billingens inbuktning där kyrkan ligger. Namnet var förr även Vårfruhems socken.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente och Västgöta regemente, Kåkinds kompani.
Kåkinds härad.
Värings socken
Hagelberg, Norra Kyrketorp, Ryd, Våmb, Väring, Öm, Skövde församling.
1916-1961 Skövde pastorat
Väring
Socknen ligger norr om Skövde med sjön Östen i nordost. Socknen är en slättbygd med odlingsbygd i väster med skogsmark i söder. Tätorten Väring med sockenkyrkan Värings kyrka ligger i socknen.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Värings församling och för de borgerliga frågorna bildades Värings landskommun.
1952 Landskommunen uppgick i Binnebergs landskommun som
1971 uppgick i Skövde kommun.
2002 Församlingen införlivade Locketorps församling.
2016 inrättades distriktet Väring, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vadsbo härad.
Socknen har medeltida ursprung. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns sex gravfält, stensättningar och domarringar. Vid Bankälla finns ett stort urnegravfält från förromersk tid. Namnet skrevs 1397 Wäreng och kommer från kyrkbyn. Efterleden är äng. Förleden kan möjligen innehålla vera, ’vistelseort’.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Södra Vadsbo kompani och Västgöta regemente, Vadsbo kompani.
Vadsbo härad
Värsås socken
Binneberg, Frösve, Horn, Locketorp, Väring, Värsås, och Säter. Billings kontrakt, Värsås pastorat.
Värsås
Tätorten Värsås med sockenkyrkan Värsås kyrka ligger i socknen. Socknen har medeltida ursprung.
Värsås socken ligger öster om Skövde med Tidan i öster. Socknen är en odlad slättbygd med inslag av skogsmark.
1862 Vid kommunreformen övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Värsås församling och för de borgerliga frågorna bildades Värsås landskommun.
1952 Landskommunen utökas med Edåsa, Forsby, Ljunghem, Mofalla, Sventorp, Varola landskommuner, 1971 Landskommunen upphör då denna del uppgick i Skövde kommun. 2010 Församlingen uppgick i Värsås-Varola-Vretens församling.
2016 inrättades distriktet Värsås, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Värsås socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren. Baståsen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Björkåsen (också kallat Björkängen), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1693. Brittenäs (ursprungligen Maråsen), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Brumstorp, by med fyra hemman (1 Hulegården, 2 Sörgården, 4 Nolgården och 5 Millomgården). Bruntorp, by med tre hemman (1 Ågården, 2 Milllomgården och 3 Västergården). Gårdarna har brukats som en egendom och varit säteri. På 1940-talet omfattade Bruntorp med Ekåsen totalt 400 hektar varav 200 hektar åker jämte mangårdsbyggnad uppförd 1870. Djurström (ursprungligen Hylta), by med tre hemman (1, 2 och 3), som tillsammans utgör en egendom, tillika säteri. Herrgård. På 1940-talet omfattade egendomen 250 hektar varav 145 hektar åker. Huvudbyggnaden var från början av 1800-talet. Djursätra, by med fem hemman (1 Kyrkobolet, 2 Skattegården, 3 Västergården, 4 Brogården och 5 Brunnsgården). Brunns- och badinrättning har funnits i byn. Esbjörntorp, enstaka hemman. Gudmundstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Kivenäbben, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Klockaretorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1611. Kustorp, enstaka hemman. Kyrkobråten, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1632 som en gräsgäld. Lövåsen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1624 som en gräsgäld. Maråsen, se Brittenäs. Månstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1601. Ormebacken, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Pärekullen, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1600 som kronotorp. Pärstorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som en skattetomt. Stenbäcken, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som ett kronotorp. Stenbäcken, Lilla, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1618 som en gräsgäld. Gränsar till föregående. Storslätten, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1566 som ett kronotorp. Sväneskogen, enstaka hemman. Torbjörntorp, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Tåstaryd, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1561 som kronotorp. Värsås, socknens kyrkby med fem hemman (1 Stommen, 2 Lilla Värsås, 3 Lillegården, 4 Sörgården och 5 Skattegården) samt en åker (6) och ett klockarboställe (7). Lilla Värsås nämns första gången i jordeboken 1561 som ett kronotorp. Ödegärdet, enstaka hemman. Örjanstorp (ursprungligen Lilla Sväneskogen), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1564 som kronotorp.
Från bronsåldern finns grav-rösen. Från järnåldern finns ett flatmarksgravfält. En runsten har påträffats vid kyrkan enligt äldre källor.
Namnet skrevs 1380 Wärulzååss och kommer från en bebyggelse vid kyrkan. Förleden kan innehålla mansnamnet Värulf. Efterleden ås syftar på den upphöjning som finns vid kyrkan.
De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Kåkinds kompani och Västgöta regemente, Kåkinds kompani.
Vadsbo härad
Öms socken
Flistad, Götlunda, Skövde, Vad, Öm församling, Billings kontrakt, pastorat.
Öm
Socknen ligger sydost om Skövde och väster om Ösan. Socknen är en odlad slättbygd. Som sockenkyrka användes Sankta Helena kyrka i staden.
1856 överfördes till Skövde socken denna del från Forsby socken, där dock jordebokssocknen överfördes först 1885.
1862 Vid kommunreformen bildades Öms landskommun för de borgerliga frågorna för detta område som tidigare hanterats i Skövde socken.
1916 bildades Öms församling ur Skövde landsförsamling när denna i övriga delar uppgick i Skövde församling.
1952 Landskommunen uppgick i Skövde stad som
1971 ombildades till Skövde kommun.
1974 Församlingen uppgick i Skövde församling.
2016 inrättades distriktet Skövde, med samma omfattning som Skövde församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kåkinds härad.
Öms socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren. Amundtorp, ett hemman (1), tillika säteri, och en tullkvarn (2). Asmundtorp var tidigare en herrgård. Egendomen omfattade Amundtorp samt en del av byn Öm och hade såg och kvarn. Marken har tagits i anspråk av militären och ingår i Skövde övningsfält. Samtliga byggnader var rivna i slutet av 1970-talet. Bjärby, enstaka hemman. Lilla Risatorp (eller Tångatorp), enstaka hemman, första gången i jordeboken 1634. Oklart vad Lilla syftar på. Vaskan, en tullkvarn. Öm, by med fyra hemman (1 Sörgården, 2 Backgården, 3 Nolgården och 4 Millomgården).
Äldre fornlämningar är ej kända. Namnet skrevs 1540 Öm och kommer från byn med detta namn. Namnet innehåller ö i betydelsen ’land vid vatten’ och hem, boplats; gård’. Byn ligger vid Ösan.