Klagstorp av intresse även för våra kommande generationer

  På Skövde släktforskarförenings månadsmöte i april föreläste Evelina Grönlund över Klagstorps egendoms historia. Grundarbetet påbörjade Evelina redan under gymnasietidengenom insamlande av fakta för att hålla ett föredrag. Arbetet med Klagstorps historia kom även att omfatta en utställning och en bok.

Gårdens historia indelas i tre skeden, frälsetiden, skoltiden samt militärtiden. Evelina inledde med en intressant redogörelse för hur namnet uppkommit. En icke alltför djärv gissning är att det kan ha varit Klags eller Clas torp även den tyska stavningen Claushar förekommit. De äldsta noteringarna om gården Klagstorp är från 1390-talet, men byggnaderna vi ser idag är betydligt yngre. En rad ägare passerade förbi utan att avsätta några större spår fram till 1561, när riksrådet Hogenskield Bielke förvärvade egendomen. Riksrådet som var en av Sveriges mäktigaste personer fick dock ett tragiskt slut, då han först hamnade i onåd och  förlorade all egendom och slutligen miste även huvudet 1605. Släkterna Ribbing och Lilliehöök var ägare under nästan 200 år och det är under 1660-talet som huvudbyggnaden får sitt i princip nuvarande utseende. Catharina Charlotta Lilliehöök, 1731-1782, gifter sig i hemlighet  med Hertig Carl Philip, som dör redan efter ett par år. Därefter nytt äktenskap med Karl Hans Sparre af Sövdeborg. I detta äktenskap föds en son, Claes Erik Sparre. 1856 påbörjas en ny och dynamisk era i och med att egendomen köps av Peder Dyrssen, som kommer från Danmark med många nya kunskaper om hur ett modernt jordbruk ska drivas. Klagstorp har nu ett flertal olika verksamheter,  utöver jordbruket finns kvarn, såg, bränneri, mejeri och det är också Dyrssen som startar utbildning för lantbruket. Det stora röda sädesmagasinet kommer till under denna tiden. Skoltiden expanderar och 1912 tar hushållningssällskapet över driften och de sista åren går inriktningen från djur till motordrivna redskap och 1963 är epoken över. 1963 köper försvarsmakten egendomen med mark och hus, då de mekaniserade förbanden behöver mer utrymme än vad fotsoldater och hästar behöver.

Idag har byggnaderna rustats upp och Försvaret är alltjämt kvar. Trädgården som anlades på 1700-talet först en efter fransk modell med tydliga geometriska mönster och sedan en engelsk park har tyvärr fullständigt raserats under skoltiden då det blev grönsaker som gällde. Den som tar sig en promenad bortom huvudbyggnaden kan skönja spår efter den engelska parken då det finns mer ovanliga träd kvar. En intressant och givande kväll tack vare Evelina Grönlunds arbete åtföljt av fina teckningar på hus och kartor.

Klagstorp

Text: Birgitta Aureskog
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Den som väntar på nåt gott…

Så blev det äntligen dags för Arkivresan att komma till Skövde. För ett år sedan blev det snöhinder som definitivt stoppade besöket. Men nu var det alltså dags för Malin Juvas och medarbetare från Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg att gästa Biblioteket på Skövde Kulturhus. Vår släktforskarförening var särskilt inbjuden och var definitivt huvuddelen i publiken.

Det blev en trevlig och informativ tillställning om arkivens möjligheter. En försiktig med en presentation av grunderna i släktforskning följdes av allt djupare grävande i arkiven, på slutet inriktat på Skövde. Bl.a. visades det enda exemplaret av Skövdes stadsrättigheter från 1600 och en skövdelöjtnants privata och välskrivna reseberättelse ute från Europa. Det fanns ett spekulärt arkiv på Hasselbladskamerans rymdbilder m.m. Det finns också ritningar på intressanta byggnader, bla.a. Skövde Hotell och Bo Carlsson från vår förening kunde berätta den ruskiga berättelsen om varför det spökar på hotellet.

Modeller

Frelsning

Text: Jan Ejdebäck

Bilder: Britt-Mari Ejdebäck och Viktoria Tropp

Uppskattat DNA-café

Ett 30-tal DNA-intresserade släktforskare träffades i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för att delta i föreningens första men förhoppningsvis inte sista DNA-café. Här fanns möjlighet att lyssna på miniföreläsningar om de olika DNA-test som finns och få kunskaper om olika användbara metoder och webbsidor. Jan Ejdebäck och Cici Löfgren var dagens föreläsare. För de som ville fanns också möjlighet att topsa sig vilket ca 10 personer gjorde.

Mellan föreläsningarna var det fritt fam att diskutera med varandra och utbyta kunskaper och erfarenheter. För den som ville fanns också möjlighet att köpa fika till självkostnadspris. Bland de församlade visade det sig att det fanns några stycken som hade match med varandra.

JanOCici

Jan och Cici står beredda att påbörja dagens första föreläsning.

 

Från regementspukslagare i Karl XIIs armé till Stölle-Lars i Hangelösa

Britt-Marie Helldin från Lundsbrunn var kvällens gäst vid mars månads medlemsmöte. Hon hade med sig ett par gedigna grupparbeten om sin släkt och sin bygd, där hon själv varit djupt engagerad.

Douzette-släkten härstammar från norra Frankrike och den förste som dokumenterats är regementspukslagaren Simon Douzette, som via Karl XIIs armé landade i Sverige. I dag finns större delen av släkten på mer än 2400 personer beskrivna i familjens släktbok och engagemanget kring Douzettesläkten är stort både i Sverige och i Finland.

Britt-Marie Herrlin berättade också om Hangelösaboken, som är ett digert dokument om folk och bebyggelse i Hangelösa. Kyrkan, skolan, de tre affärerna som funnits, post, busslinjer, föreningar och till och med knallar som regelbundet gästat byborna.

De flesta boställen i Hangelösa har dokumenterats. Under de senaste 200 åren har det funnits 300 boställen i Hangelösa. En del har fått unika namn som Prate-Lars o Stölle-Bengts eftersom gårdarna ofta fick namn efter sin ägare. Det innebar å andra sidan att det fanns flera ”Gategården” och flera ”Jönsagården.”

Boken innehåller mängder av foton och kartor.

 BrittMarieHelldin

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Släktforskningens dag - en dag för alla med lite av varje

Det blev trångt i släktforskarstugan när intresserade Skövdebor ville pröva på släktforskning eller ville ha hjälp att komma vidare med redan påbörjad släktforskning. Frågor om allt från ”hur börjar man” till DNA-forskning och emigrantforskning. En del tyckte att den avsatta tiden – 2 timmar – blev lite knapp, men vi ville ju också ge tid och rum för årets föreläsare Stefan Quint. Släktforskarcaféet var också populärt med ett rikligt utbud av hembakat.

Årets föreläsare var alltså Stefan Quint som gjort flera filmer om utvandrare på uppdrag för American Swedish Institute, som har sin huvudverksamhet i Minneapolis, Minnesota. I en herrgård byggd i renässansstil samlas folk med Sverigeanknytning för att träffas och föra svenska traditioner vidare. En av huvudattraktionerna är svenskt smörgåsbord och till jul kan man givetvis få lutfisk. Och midsommar firas i ett par veckor.

Stefans film handlade mycket om människorna som kom till ett främmande land, ofta till torftiga miljöer. Genom hårt arbete, sammanhållning och en kärv humor lyckades de flesta ta sig igenom strapatserna och de människor som nu syntes på film verkade vara glada och välanpassade. Enstaka personer talade svenska, men de flesta kunde bara enstaka ord och uttryck som man mindes från Far o Mor. I det nya landet skulle man inte tala svenska.

Stefan har fler filmer att visa, både om utvandrarlivet och om andra märkliga livsöden. Vi vill gärna se honom tillbaka.

Quint 1

SD2

Text: Jan Ejdebäck

Bilder: Britt-Mari Ejdebäck

Julfest med västgötsk historia

Årets julklapp till släktforskarna blev Maria Vretmarks berättelse om utgrävningarna kring Varnhems klosterkyrka. Berättelsen om samhället kring Kata Gård blir allt mer detaljerad och levande i denna fredliga bebyggelse där man levde på naturens gåvor, men också hade husdjur och odlade marken. Hon berättade hur bilden av Kata och hennes tid vuxit fram både bildligt och bokstavligt och hur man öppnat dörren för ny kunskap om det svenska samhällets framväxt. 

Efteråt följde sedvanlig julfest med julsmörgås och julmusik av Rolf Bladh och Jan Ejdebäck.  Ett generöst lotteri med inköpta och donerade vinster avslutade kvällen.

 JULFEST 2017 TRE

 Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

 

Emanuella Carlbeck och Johannesbergs vårdhem

Emanuella Carlbeck Idun 1892, nr 5

 

På torsdagkvällen fick föreningen besök av Elisabeth Göthberg från Mariestad som berättade om Emanuella Carlbeck, grundaren av Johannesbergs vårdhem i Mariestad. Emanuella visade redan i tidiga år intresse för de som inte riktigt passade in i samhället. När den äldre systern fick en son, John, som med dåtidens ordval var "idiot" bestämde sig Emanuella för att starta ett hem för människor med intellektuell funktionsnedsättning. 1875 hade verksamheten blivit så stor att hon bestämde sig för att köpa området Johannesberg i Mariestad dit hon flyttade med de 30 elever hon då hade ansvar för. 

Vårdhemmet Johannesberg hade som mest ca 600 boende från Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs- och Bohus län. 1986 startade utflyttningen av de boende till respektive hemkommun.  

Emanuella och Johannesberg har alltid varit starkt förknippade med Mariestad. På en fråga från publiken om Mariestadsbornas syn på Johannesberg och dess mångåriga historia svarade Elisabeth att det är med stolthet Mariestads invånare ser på den historia som finns runt Johannesberg och Emanuellas stora påverkan av den utveckling som skett inom detta vårdområde.

Bilden ovan föreställer Emaneulla Carlbeck. Här nedan ser vi Elisabeth Göthberg som höll i kvällens föreläsning.

 

 

Text: Viktoria Tropp

Bilder: 

Emanuella: Xylography av Gunnar Forssell (1859-1903) (http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/07/1892/index.xml) [Public domain], via Wikimedia Commons

Elisabeth: Viktoria Tropp

 

Tavlor i mitt liv

På Släktforskarföreningens månadsmöte kåserade komminister Mats Löwing om tavlor i sitt liv. Vi fick följa med på en resa genom prästgården och livet såsom det fortgått för Mats. Berättelsen om den nysnickrade mjölkpallen som skulle invigas och Mats inväljas i Mjölkpallens  vänners förening framfördes med stor inlevelse och lockade till många skratt. Sedan följde skildringen av en avhållen släkting med stor värme och saknad. Bilden med den vördnadsvärde prosten tronande bakom sitt skrivbord och drängen med mössan i näven stående på tröskeln beskrev en social verklighet som hörde till flydda tider, men som en del av oss fortfarande minns. Konstnären som specialiserat sig på ko-motiv fick åhörarna att brista ut i hjärtliga skratt gång på gång. Sammantaget en glad och uppsluppen afton där vi fick lyssna till en man med talets gåva och sinne för en bra historia förankrad i verkligheten.

Mats Lowing 

En komminister och en ko-minister på samma bild

Text: Birgitta Areskoug
Foto: Viktoria Tropp

 

Folke Elbornsson förhörde släktforskarna

Det blev en blandning av skämt och allvar när Prosten Folke Elbornius gav en inblick i gamla tiders kyrkförhör.

Med klädsel, myndighet och kraft från gamla tider förhörde Prosten Elbornius släktforskarna, som visade sig ha bristfälliga läskunskaper och i några fall inte helt levt enligt Guds bud. Fattighjonen hade misskötts och den förbjudna frukten blivit äppelmos. Lördagsnöjet, som i sig var ett brott mot Guds bud, mattade ut drängarna så att de inte orkade stiga upp till söndagsgudstjänsten. Prosten förklarade att den bästa vilan icke är att ligga i båset utan att regelbundet gå till kyrkan och höra Guds ord.

Folke Elbornsson berättade också om kyrktagningen. En kvinna ansågs oren efter barnafödandet och kunde komma tillbaks till kyrkan först efter 33 dagar. Och hade hon fött ett utomäktenskapligt barn skulle hon ha förmaningstal och straffas på andra förnedrande sätt.

En skrämmande skildring av gamla tider kryddad med åhörarnas fantasifulla medverkan.

Folke Elbornsson avslutade med att ta på sig drängens skepnad och sjöng Fattig Bonddräng.

Elbornsson

Text: Jan Ejdebäck
Foto:: Britt-Mari Ejdebäck

Christina belönades med pris på Släktforskardagarna i Halmstad

Vid årets släktforskardagar belönades Christina Helmby med blommor och diplom för sina insatser på Rötters kontaktnät Anbytarforum. Tidigt på morgonen kollar hon Släktforskarförbundets hemsida Rötter och ser om det kan finnas något problem hon kan hjälpa till att lösa. I motiveringen för priset ”Årets anbytare” kan man läsa:
Anbytarforum är hårt utsatt i konkurrensen med sociala medier och det är viktigt att på olika sätt stimulera utnyttjandet av forumet. Förbundsstyrelsen har beslutat premiera en person som hjälper andra och därmed bidrar till att göra anbytarforum attraktivt.
Christina börjar sin dag med att besvara frågor på Anbytarforum, både enkla och komplicerade. Hon gör det på ett vänligt sätt och har blivit känd för sin hjälpsamhet.

 ChristinamedPris

Christina, stolt pristagare

Pristagare

 Christina omgiven av Släktforskarförbundets ordförande, Erland Ringborg till höger och längst till vänster landstinget Hallands landshövding, Lena Sommerstad.

Text: Jan Ejdebäck
Foto: Britt-Mari Ejdebäck

 För den som är sugen att titta på fler bilder från släktforskardagarna i Halmstad så finns det här.

 

 

Fler artiklar...