Om mössmakare och gärningsmän

På vårt medlemsmöte i November talade Inger Widja om mössmakare och gärningsmän. Vi fick ta del av både bygdehistoria och klädedräktskultur i gamla tider. Gärningsmän visade sig inte ha med kriminalitet att göra, utan är en gammal beteckning för hantverkare.

Inger illustrerade sin text med fina bilder från förr som väl beskrev äldre tiders levnadsförhållande. Hantverksyrkena var väl reglerade under skråtiden. Mössmakare är en yrkestitel som inte finns kvar idag, men yrket var viktigt för att en kvinna skulle kunna klä sig korrekt. Till den traditionella dräkten för framför allt bondebefolkningen ingick en liten hård mössa ofta i ett vackert sidentyg. Denna mössa fick bäras av flickor från och med andra konfirmationsdagen och markerade ingången till vuxenvärlden. Bindemössan är vanlig i många av våra bygdedräkter.

Skräddare, skomakare, garvare, färgare, handsmakare, mössmakare m.fl. var alla viktiga i samhället. Först i slutet av 1800-talet får vi sömmerskor, som då var kvinnor och oftast hade en ateljé attarbeta i. Skräddaren gick från gård till gård och utförde sina beställningar på plats. Symaskinens inträde kom att ändra förhållandena radikalt eftersom den inte kunde transporteras. Det var en givande kväll som gav fin inblick i forna tiders förhållanden.

Inger Widhja

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Britt-Mari Ejdebäck