Månadsmöte om domböcker

Claes Westling, arkivarie vid landsarkivet i Vadstena berättade om vad vi kan finna i de olika källorna som finns i Riksarkivet och de olika landsarkiven. Inledning blev en liten historisk tillbakablick över Riksarkivets 400 år. Greve Månsson Utter blev dess förste föreståndare år 1618.

Kyrkböckerna ger oss kunskap om födda och döda, bröllop och förflyttningar, men de berättar ganska lite om människorna och deras liv. Genom våra domböcker kan vi följa brottmål, arvstvister, förtalskampanjer och ekonomiska tvister m.m. Där finns det uppgifter från 1100-talet.

De äldsta lagarna är våra landskapslagar. Från 1350 gällde Magnus Erikssons landslag och så småningom byggdes ett system i flera steg upp med häradsrätt, lagmansrätt, hovrätt, Kungen och från 1789 Högsta Domstolen. Motsvarande för städerna fanns men då benämndes häradsrätten för rådhusrätt.

Till domböckerna fördes även bilagor som innehåller mer detaljerad information om människorna och deras levnadsförhållande. Andra arkiv att finna kunskap från är bouppteckningar, advokatfiskalens arkiv och svenskt diplomatorium, SDHK, vilket är renskrivet och katalogiserat. Statens arkiv från 1100-talet finns hos Riksarkivet och hos de olika landsarkiven runt om i Sverige. Privata arkiv kan finnas på olika ställen men även på landsarkiven. Claes visade med exempel ur domböcker och bouppteckningar hur t.ex. en arvstvist kan visa på släktskap där kyrkböckerna inte ger någon ledtråd. Ett givande föredrag avslutades med orden: Kloka kameler går till källorna.

ClaesOMargareta

Efter föreläsningen var det många medlemmar som passade på att prata lite med kvällens föreläsare. Här ser vi Margareta Löfvenborg och Claes Westling.

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Viktoria Tropp