Klagstorp av intresse även för våra kommande generationer

  På Skövde släktforskarförenings månadsmöte i april föreläste Evelina Grönlund över Klagstorps egendoms historia. Grundarbetet påbörjade Evelina redan under gymnasietidengenom insamlande av fakta för att hålla ett föredrag. Arbetet med Klagstorps historia kom även att omfatta en utställning och en bok.

Gårdens historia indelas i tre skeden, frälsetiden, skoltiden samt militärtiden. Evelina inledde med en intressant redogörelse för hur namnet uppkommit. En icke alltför djärv gissning är att det kan ha varit Klags eller Clas torp även den tyska stavningen Claushar förekommit. De äldsta noteringarna om gården Klagstorp är från 1390-talet, men byggnaderna vi ser idag är betydligt yngre. En rad ägare passerade förbi utan att avsätta några större spår fram till 1561, när riksrådet Hogenskield Bielke förvärvade egendomen. Riksrådet som var en av Sveriges mäktigaste personer fick dock ett tragiskt slut, då han först hamnade i onåd och  förlorade all egendom och slutligen miste även huvudet 1605. Släkterna Ribbing och Lilliehöök var ägare under nästan 200 år och det är under 1660-talet som huvudbyggnaden får sitt i princip nuvarande utseende. Catharina Charlotta Lilliehöök, 1731-1782, gifter sig i hemlighet  med Hertig Carl Philip, som dör redan efter ett par år. Därefter nytt äktenskap med Karl Hans Sparre af Sövdeborg. I detta äktenskap föds en son, Claes Erik Sparre. 1856 påbörjas en ny och dynamisk era i och med att egendomen köps av Peder Dyrssen, som kommer från Danmark med många nya kunskaper om hur ett modernt jordbruk ska drivas. Klagstorp har nu ett flertal olika verksamheter,  utöver jordbruket finns kvarn, såg, bränneri, mejeri och det är också Dyrssen som startar utbildning för lantbruket. Det stora röda sädesmagasinet kommer till under denna tiden. Skoltiden expanderar och 1912 tar hushållningssällskapet över driften och de sista åren går inriktningen från djur till motordrivna redskap och 1963 är epoken över. 1963 köper försvarsmakten egendomen med mark och hus, då de mekaniserade förbanden behöver mer utrymme än vad fotsoldater och hästar behöver.

Idag har byggnaderna rustats upp och Försvaret är alltjämt kvar. Trädgården som anlades på 1700-talet först en efter fransk modell med tydliga geometriska mönster och sedan en engelsk park har tyvärr fullständigt raserats under skoltiden då det blev grönsaker som gällde. Den som tar sig en promenad bortom huvudbyggnaden kan skönja spår efter den engelska parken då det finns mer ovanliga träd kvar. En intressant och givande kväll tack vare Evelina Grönlunds arbete åtföljt av fina teckningar på hus och kartor.

Klagstorp

Text: Birgitta Aureskog
Bild: Britt-Mari Ejdebäck