Årsmöte och föreläsning om släktgårdens uppkomst

Skövde Släktforskarförenings årsmöte ägde rum den 22 februari i PRO lokalen på Skolgatan. Mötet var som vanligt välbesökt och genomfördes med van hand av Jan-Erik Nilsson. Alla val skedde i stor enighet och styrelsen fickföljande sammansättning;

Ordförande Jan Ejdebäck, ledamöter; Britt-Marie Magnusson Brinck, Håkan Larsson, Viktoria Tropp, Birgitta Areskoug, Nils-Gösta Käck samt suppleanter Ingvar Hallgren och Jessika Cullberg.

För programkommittén blev det omval på samtliga poster. Ny i redaktionskommittén blir Inger Widhja.

Sedan alla formaliteter var avklarade följde ett föredrag om Släktgårdens uppkomst av historikern Martin Dackling från Göteborgs universitet. Föredraget byggde på Martins doktorsavhandling som handlar om släktgården som företeelse avseende arv och betydelsen av gård kontra jord. Vi fick följa hur lagarna reglerade jordegendomar och arvsgång från 1600-talet och framåt. Martin utgick från några huvudfrågor, bl.a. “Vad är en släktgård?”, ”Varför uppmärksammades släktgården under mellankrigstiden” och ”Var de ovanliga?”

Redogörelserna för Skatte-, Krono- och Frälsejord samt skillnaderna mellan gård, hemman och mantal väckte säkert en och annan aha-känsla. Klargörandet av skillnaden mellan arvejord, avlingejord samt bördsrätt var tydligt förklarat med goda exempel bl.a.från Våmb.

Under 1800-talet skedde stora förändringar på landsbygden. Det började med laga skifte och enskifte som sprängde byarna och förändrade jordägande och brukningsmetoder. Dessa beslut ledde till att folk flydde landsbygden och man fick ökad emigration och urbanisering.

Strax före 1900-talets början ökar känslan för gården som något som går i arv från far till son. Under 1920-talet börjar Hushållningssällskapet dela ut diplom till innehavare av gårdar som gått i arv 100-200 år. Diplomutmärkelser var tämligen vanliga under mellankrigstiden och pågår ännu. Begreppet “Släktgård” är alltså ganska nytt även om jorden/fastigheten har vårdats och ärvts mycket länge.

Ett intressant och upplysande föredrag som berör många släktforskare då många av oss har anknytning till en släktgård. Det blev också många frågor från åhörarna.

Kvällen avslutades med kaffe och semla under glatt samspråk.

Martin Dackling

Slktgrdens uppkomst

Text: Birgitta Areskoug

Bilder: Jessika Cullberg och Viktoria Tropp