Lördag den 18 mars firade vi Släktforskningens dag på Skövde kulturhus.

Vibörjade med släktforskarhjälp i lokal Balder. Många kom för att få hjälp med att hitta släktingar eller för att få en inblick i hur man kan söka i databaserna.
Kl. 13.00 fick vi en mycket intressant föreläsning av Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms Universitet. Ämnet var:

Bödlar, missdådare och människoöden under 1600-talet

Historikern och författaren Annika Sandén skildrade ett antal rättsfall som speglade vanliga människors liv och värderingar. Vi fickbland annat höra om mord, hor, sexuella övergrepp, förtal, könsöverskridande beteende, kyrkostölder och supande präster i en värld där människors livsföring ofta kom i konflikt med överhetens önskemål.
Förutom att verkställa dödsstraff var bödelns uppgifter sådana som ingen respektabel människa önskade befatta sig med som tömma dasstunnor, kastrera hästar, avliva hundar och dränka katter. Hur rekryterades någon till en tjänst som den?

Annika Sandén placerade bödeln som person i centrum och försökte förstå honom i ett kulturell och socialt sammanhang. Hon behandlade bödelns bakgrund, hur han har kommit i fråga för tjänsten, arbetsvillkor och umgängesformer. Vilka var det som umgicks med bödeln? Vem önskade gifta sig men en man som han? Men bödeln hade också funktioner som somliga eftersökte. Han hade en hemvist i den magiska världen. Han kunde bota sjukdomar och tillhandahålla ting med särskilda krafter.


Under 1600-talets början växer en mera enhetlig lagskipning fram styrd av kungliga dekret. Inspiration från kontinenten, fram för allt från de Tyska staterna, formade bödelssystemet under lång tid. Straffen för olika brott var hårda, t.ex kunde man dömas till döden för stöld. De första bödlarna var dödsdömda som fått välja mellan att avrättas själva eller att avrätta andra. Om bödeln inte klarade sin uppgift eller ångrade sig så verkställdes hans egen dödsdom. Hängning medelst strypning var det vanligaste dödssättet, kvinnor halshöggs och adelsmän kunde välja halshuggning med svärd om bödeln klarade av det. Så småningom övergår rekryteringen av bödlar till att likna ett yrke som ärvs från far till son. Bödeln var en del av samhället men han levde i dess absoluta utkant. Knappt en bödel per län lär det ha funnits och avrättningarna var inte så många per år, då många dödsstraff omvandlades till höga böter eller spöstraff. Bödeln behövde fler arbetsuppgifter för att kunna försörja sig och på så vis växte andra uppdrag fram som inte vanliga människor ville befatta sig med. 
Många skrämmande människoöden skildras i domstolsprotokollen, men också enstaka positiva händelser finns att läsa. Skildringen av samhällets olycksbarn är även en form av släktforskning som vi inte alltid tänker på. Två timmar fullmatade med historia och släktforskning framförda på ett förträffligt sätt.

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Jan Ejdebäck