Om gästgivargårdar och skjutsstationer

Höstens första medlemsmöte handlade om hur människor färdades i Sverige under 300 år.

Kaj Kjellström och Inga-Britt Larsson berättade om hur organisationen med skjutsstationer och gästgiverier var uppbyggd.

Kungl. Maj:ts Krogare- och – Gästgivareordning från 1649 var starten på en mera genomarbetad förordning som skulle underlätta resandet. Kaj Kjellström visade med hjälp av äldre kartor hur vägnätet var uppbyggt och kompletterade med uppgifter om var gästgivargårdarna och skjutsstationerna fanns. Östergötlands län, Kalmar län och Skaraborgs län togs upp som exempel.

Var 2-2,5 mil skulle det finnas ett gästgiveri eller en skjutsstation. Byte av häst skedde ofta då de använda hästarna var ganska små och hade ett hårt arbete på leriga vägar. Det fanns ett system där man kunde se vilka ställen som serverade mat och vilken standard det var på logit, men enklast tänkbara rådde nästan överallt. Under 1600-talet fick vi milstolpar uppsatta utmed vägarna. Då kunde den resande se hur långt han hade färdats och på gästgiveriet fanns tavlor som angav avstånd och kostnad för resan. Ofta var det bönderna runt omkring som höll med häst då gästgivaren hade ett begränsatantal till sitt förfogande, men även detta kunde utläsas på särskilda anslag. Man behövde beställa häst i förväg då det kunde ta flera timmar att få fram en häst och tillgången var begränsad. Ändå var det inte alltid det fanns en häst på plats vid utsatt tid då läskunnigheten bland bönder och krögare inte var särskilt utbredd de första 200 åren. De resande förde dagbok över sina klagomål på gästgiveriet vid behov kunde fjärdingsman utreda och eventuellt bötfälla den ansvarige.

Under 1800-talet blev både vägar och gästgiverier bättre och1933 går systemet med gästgiverier och skjutsstationer helt och hållet i graven, utkonkurrerade av först järnvägen och sedan bilismen.

Ett intressant ämne som väckte många frågor och som säkert kan stimulera till ytterligare efterforskningar för dem som har gästgivare i släkten.

Text Birgitta Areskoug

 gstgivargrdar

På bilden Sigun och Gunnar Gröning omgivna av föreläsarna Inga-Britt Larsson och Kaj Kjellström.

Bild: Jan Ejdebäck