Många hade kommit till föreningens månadsmöte som ikväll handlade om DNA i släktforskningen.
En av Sveriges mest kunniga i området, Eva von Brömsen hade kommit till Skövde för att berätta om vilket mervärde man kan få i sin forskning genom att ta ett DNA-prov. Eva berättade om hur det fungerar, hur det går till att ta ett prov och vad man kan utläsa när provet väl är gjort. Efter föreläsningen erbjöds de som ville att testa sig vilket skapade en lång kö till rummet där Eva med hjälp av Cecilia Löfgren topsade de som ville.

Text och bild: Viktoria Tropp

 

Vår ordförande Jan inleder med lite föreningsinformation.

Eva von Brömsen som föreläste för föreningen.

Anita Lundh var en av alla som ville topsa sig. Här stryker hon topsen på insidan av kinden för att fånga upp sitt DNA.

 

Lördagen den 8 april hade vi vårt släktforskarcafé. Cecilia Löfgren informerade om ”nya” och utökade Arkiv Digital enkelt och klart. Gruppen kring Bergs och Böja församlingar diskuterade livligt och hade mycket kunskap att dela med varandra. För övrigt släktforskarhjälp kring DNA och registerprogram.

Ganska få medlemmar deltog, kanske på grund av det strålande vädret, men vi som var där hade trevligt, vi låter bilderna tala!

Text och bild:
Jan Ejdebäck

 

Det var flera som ville diskutera Bergs socken.

 

Christina och Håkan trivs vid sina datorer.

Här skannas bilder!

 

Christina och Håkan kan verkligen konsten att göra kyrkböckerna intressanta och läsvärda. Från åhörarna hördes ideligen ”aha” - nu hade man förstått. I de äldsta kyrkböckerna skrevs oftast på latin och då krävs ju vissa grundkunskaper i latinska språk för att man skall förstå. Som väl är finns ju numera uppslagsböcker till hjälp för såväl latin som gamla ord och uttryck.

Christina och Håkan presenterade många relativt vanliga ord och begrepp. Så förklarade man t.ex. den sociala skillnaden mellan änka, änkefru och änkenåd, där den sistnämnda står högst i rang. En hejderidare är en skogvaktare och en konterfejare en konstnär. Namnen på sjukdomar var fantasirika och beskrivande – tarmvred benämndes miserere – hav förbarmande och de simpla hemorrojderna upphöjdes till namnet ”gyllenåder”.

Till sist gjorde Håkan entré iklädd sin farfars hatt och numera tight sittande bonjour och visade en supkopp som ärvts i flera generationer och givetvis dokumenterats i bouppteckningarna.

En riktigt lärorik, men också underhållande kväll! 

Christina berättade bland annat om hur sjukdomar förr benämndes.

Håkan i sin bonjour visade den supkopp som funnits med i hans förfäders bouppteckningar sedan 1700-talet.

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Vibörjade med släktforskarhjälp i lokal Balder. Många kom för att få hjälp med att hitta släktingar eller för att få en inblick i hur man kan söka i databaserna.
Kl. 13.00 fick vi en mycket intressant föreläsning av Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms Universitet. Ämnet var:

Bödlar, missdådare och människoöden under 1600-talet

Historikern och författaren Annika Sandén skildrade ett antal rättsfall som speglade vanliga människors liv och värderingar. Vi fickbland annat höra om mord, hor, sexuella övergrepp, förtal, könsöverskridande beteende, kyrkostölder och supande präster i en värld där människors livsföring ofta kom i konflikt med överhetens önskemål.
Förutom att verkställa dödsstraff var bödelns uppgifter sådana som ingen respektabel människa önskade befatta sig med som tömma dasstunnor, kastrera hästar, avliva hundar och dränka katter. Hur rekryterades någon till en tjänst som den?

Annika Sandén placerade bödeln som person i centrum och försökte förstå honom i ett kulturell och socialt sammanhang. Hon behandlade bödelns bakgrund, hur han har kommit i fråga för tjänsten, arbetsvillkor och umgängesformer. Vilka var det som umgicks med bödeln? Vem önskade gifta sig men en man som han? Men bödeln hade också funktioner som somliga eftersökte. Han hade en hemvist i den magiska världen. Han kunde bota sjukdomar och tillhandahålla ting med särskilda krafter.

Under 1600-talets början växer en mera enhetlig lagskipning fram styrd av kungliga dekret. Inspiration från kontinenten, fram för allt från de Tyska staterna, formade bödelssystemet under lång tid. Straffen för olika brott var hårda, t.ex kunde man dömas till döden för stöld. De första bödlarna var dödsdömda som fått välja mellan att avrättas själva eller att avrätta andra. Om bödeln inte klarade sin uppgift eller ångrade sig så verkställdes hans egen dödsdom. Hängning medelst strypning var det vanligaste dödssättet, kvinnor halshöggs och adelsmän kunde välja halshuggning med svärd om bödeln klarade av det. Så småningom övergår rekryteringen av bödlar till att likna ett yrke som ärvs från far till son. Bödeln var en del av samhället men han levde i dess absoluta utkant. Knappt en bödel per län lär det ha funnits och avrättningarna var inte så många per år, då många dödsstraff omvandlades till höga böter eller spöstraff. Bödeln behövde fler arbetsuppgifter för att kunna försörja sig och på så vis växte andra uppdrag fram som inte vanliga människor ville befatta sig med. 
Många skrämmande människoöden skildras i domstolsprotokollen, men också enstaka positiva händelser finns att läsa. Skildringen av samhällets olycksbarn är även en form av släktforskning som vi inte alltid tänker på. Två timmar fullmatade med historia och släktforskning framförda på ett förträffligt sätt.

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Jan Ejdebäck

Vi som samlats i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler på torsdagskvällen fick lyssna till en intressant föreläsning av föreningens förra ordförande Christina Helmby. Hon berättade om straffhistoria och vi fick ta del av några förfärliga historier om straff som utdelats. Christina berättade förstås även om hur vi som forskar kan hitta en mängd olika uppgifter om de människor som begått brott.

Kvällens föreläsare: Christina Helmby

Text och bild:
Viktoria Tropp

 

 

Skövde Släktforskarförening inledde vårens temakvällar med ett intressant föredrag om hur man kan hitta barn födda utom äktenskapet och okända föräldrar, främst fädrar. Föredragshållare var Calle Lindström som på ett passionerat sätt berättade om vilka möjligheter som står till buds.

Historiskt har synen på modern och de oäkta barnen varierat, men efter att det kyrkliga inflytandet var befäst hårdnade inställningen. Straffen för utomäktenskapliga förbindelser var både världsliga och kyrkliga t.ex. vardet under 1600-talet förenat med dödsstraff, men detta kom att mildras successivt och under 1700-talet blev straffet böter både till staten och kyrkan. Socialt blev ofta kvinna utestängd  från det gemensamma livet och barnen drabbades hårt, som exempel fick ett oäkta barn inte bli lärling i ett hantverksyrke under skråtiden.

Några viktiga årtal  är 1778, då  en Kunglig förordning kommer. Barnamordsplakatet, som minskar antalet barnamord och 1856 då båda föräldrarna kunde hemlighållas. 1918 försvinner kyrkoplikten och i kyrkböckerna står det inte oäkta barn utan barn utom äktenskapet b.u.ä. Under 1900-talet förbättras barnens ställning undan för undan. Okända släktingar behöver inte betyda stopp i forskningen för det finns många källor båda världsliga och kyrkliga som står till buds. Avslutningsvis fick vi en förteckning över litteratur i ämnet, då många historiker har fördjupat sig samhällets syn på oäkta barn och skrivit därom.

Källor och litteraturtips, Calle Lindström, januari 2017

En givande kväll med möjlighet till många funderingar, och det var det också många som hade hörsammat. Lokalen var fylld till sista platsen.

 

Text: Birgitta Areskoug
 Bild: Viktoria Tropp