Släktforskarcafé

Torsdagen den 28 april samlades ett stort antal släktforskare i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för ett släktforskarcafé. Här hjälptes vi åt med diverse olika frågor och fikade tillsammans.

Strövtåg längs Västgötska vägar - från månadsmötet april

Ytterligare en färgstark berättare har besökt Skövde släktforskarförening, nämligen Kent Andersson, släkt och hembygdsforskare från Göteborg och med rötter i Skaraborg. Han beskrev målande hur han funnit okända rötter genom att helt enkelt besöka sin hembygd och fråga de gamla. Så enkelt det kan vara ibland. Han berättade också varför man kan finna grisfötter i trossbotten på gamla hus – jo, för att försäkra sig om att det alltid skulle finnas fläsk i huset. Detta och mycket annat fick vi berättat på ett livfullt och humoristiskt sätt. 

Kent Andersson

Bild: Rolf Bladh

Släktforskningens dag

Claes Astin var huvudattraktion när Skövde Släktforskarförening firade Släktforskningens dag. Han hälsades välkommen med sin signaturmelodi från Radio Skaraborg och kåserade över ämnet ”Vi och Våra Rötter.” Det blev en viktig påminnelse om hur viktigt det är att ha kontakt med sina rötter, att få sina äldre anhöriga att berätta. Claes, som är bördig från Locketorp beskrev intressanta möten med släkt och annat folk i bygden, kryddat med en stor portion humor och kärlek till de människor han mött. Våren och den första lärkan hyllades med diktläsning och Släktforskarföreningens 35-årsjubileum saluterades med signal från fyrstämd visselpipa.

I övrigt noterades en intressant utställning med olika sätt att presentera antavlor och släktträd i gammal teknik (Börje Svarén från Alingsås) och modern teknik (Susanne Pettersson från Idéreklam). Cecilia Löfgren visade nyheter i Arkiv digital.

Som vanligt gavs släktforskarhjälp till besökarna av våra rutinerade släktforskare. Kyrkans Hus Café var öppet och serverade kaffe, smörgås och kaffebröd till en billig penning.

Claes Astin föreläser

Bild: Eiler Karlsson

 

Börje Svarén med gammaldags släktträd

Bild: Jan Ejdebäck

 

Bengt Andersson begrundar en antavla av modernt snitt.

Bild: Jan Ejdebäck

 

Cecilia Löfgren visar nyheter i Arkiv Digital

Bild: Jan Ejdebäck

 

Eiler Karlsson ger släktforskningshjälp

Bild: Jan Ejdebäck

 

Kaffepaus med Claes Astin och Margareta Löfvenborg

Bild: Jan Ejdebäck

 

Om gruvpigor och gruvdrängar i Bergslagen

Håkan Henriksson om gruvpigor och gruvdrängar i Bergslagen

Historikern och arkivarien Håkan Henriksson tog oss med under jord från 1600- till 1800-talet. Järnet var under flera århundraden Sveriges viktigaste produkt. Redan 1649 fick vi en Järnbergsordning som reglerade brytningen av järnmalm och vidareförädlingen till tackjärn och stångjärn. Denna reglering kom att bestå ända till 1859.

Området Värmland, Närke och Västmanland var indelat i flera bergslag och staten gav brytningsrätt till ett visst hemman s.k. bergsmanshemman och ägaren benämndes Bergsman. Bergsmannen ansvarade för att järnet kom upp ur berget och blev till tackjärn som forslades vidare till hyttorna där det förädlades till stångjärn.

Detta tunga och många gånger farliga arbete utfördes av gruvpigor och gruvdrängar. Bristen på manlig arbetskraft var stor och orsakades av krigen som svenskarna deltog i under mer än 100 år och kvinnor och barn tvingades till tungt kroppsarbete. 1826 var 2/3 av arbetskraften i Nora bergslag kvinnor. Under 1870-talet försvinner kvinnorna från underjordsarbetet och år 1900 förbjuds kvinnor arbeta under jord. Barnarbete var tillåtet, endast vaggbarn slapp undan.

Bergsmannen anställde en gruvfogde som ansvarade för driften och var oftast den ende yrkesmannen i gruvan. Gruvpigorna kom från torpen och bestod till stor del av hustrur och döttrar, som arbetade jämsides med männen i gruvan. I gruvan rådde lika lön för lika arbete!

Håkan berättade underhållande och intresseväckande om denna del av vår historia. Bergsmannen betalade skatt i form av tackjärn, som redovisades i skattetackjärnslängderna. Tack vare detta system så får vi en god inblick i omfattningen av brytningen. Lönelistorna berättar om antalet anställda, förhållandet kvinnor/män och inte minst om alla olyckor. Utöver detta arkivmaterial finns det bevarade brev och rapporter från gruvläkaren samt kommunikationen mellan bergsmännen och de ansvariga för stångjärnshyttorna.

Ett rikhaltigt arkivmaterial finns alltså hos landsarkiven/riksarkivet som ännu inte är digitaliserat utan väntar på att någon ska börja utforska denna del av svenska folkets historia.

Håkan Henriksson gav oss en intressant, lärorik och stundtals skrämmande insikt i ett stycke levnadshistoria, framförd på ett lättsamt och engagerande sätt.

 

Text: Birgitta Areskoug
Foto: Jan Ejdebäck

Rapport från årsmötet

Föreningens årsmöte hölls den 25 februari. Årsmötesförhandlingarna leddes av Jan-Erik Nilsson, som med van hand svingade klubban och snabbt arbetade sig igenom föredragningslistan. Som ordförande omvaldes Jan Ejdebäck och i övrigt består styrelsen av Håkan Larsson, Britt-Marie Magnusson Brinck, Gunnel Andersson, Rolf Carlsson och Birgitta Areskoug. Nya suppleanter i styrelsen är Viktoria Tropp och Ingvar Hallgren. Rolf Arvidsson avtackades efter gediget arbete i styrelsen liksom de två avgående suppleanterna.

Även en redaktionskommitté för vår medlemstidning Ättlingen valdes. Monika Moberg fortsätter som redaktör och Jan Ejdebäck sitter kvar som representant för styrelsen. Övriga i kommittén är Kaj Dahlquist, Lars-Olof Klaar Cecilia Löfgren och Inger Friggeråker.

Släktforskarföreningen bildades för 35 år sedan och nu fick man nöjet att höra Björn Lippold, dess förste ordförande. Björn berättade på skaraborgska om sina erfarenheter och kunskaper inom soldatforskningen. Bl.a. ville han avliva myten att ryska krigsfångar skulle ha byggt Göta kanal. Ett fåtal deserterande ryssar deltog, men den absolut största arbetsmängden genomfördes av indelta soldater. Trots dagens möjligheter med alla register och datasökning ville Björn slå ett slag för den muntliga traditionen och bidrog själv med skojfriskt framförda berättelser ur sitt eget liv.

Text: Jan Ejdebäck, Viktoria Tropp

 

Många medlemmar hade kommit till årsmötet.

Björn Lippold, föreningens första ordförande, pratade om soldater

Den nygamla styrelsen, från vänster: Gunnel Andersson, Ingvar Hallgren, Britt-Marie Magnusson Brinck, Håkan Larsson, Birgitta Areskoug, Rolf Carlsson, Viktoria Tropp och Jan Ejdebäck.

DNA i släktforskningen - Tema kväll 4 februari

Ett antal av föreningens medlemmar, bland annat undertecknad, har under en tid har deltagit i en studiecirkel för att tillsammans lära oss mer om hur man kan använda DNA i släktforskningen. Ikväll var det dags för oss att berätta om vad vi lärt oss för övriga intresserade medlemmar.

Kvällen började med att vi tillsammans tittade på Peter Sjölunds föreläsning i ämnet. Efter detta berättade Cici Löfgren lite mer om hur det fungerar och berättade om några exempel från sin egen forskning. Även Jan Ejdebäck hade egna exempel. Han berättade om hur han upptäckt en tidigare okänd halvbror till sin mormor och hur han genom att pussla ihop resultat från olika DNA-träffar till slut hittade en okänd far i sitt släktträd. 

 Eftersom DNA-forskning bygger på att många av våra släktingar har testat sig hoppas vi förstås att många fler av föreningens medlemmar ska upptäcka denna spännande gren av släktforskning och skicka in sina prov. Föreningen planerar att genomföra en nybörjarcirkel eller någon annan typ av träffar runt ämnet om några månader. När ett prov skickats in tar det ca två månader innan resultaten kommer. För att dina resultat ska ha hunnit komma tills dessa träffar rekommenderar vi dig som har bestämt dig att göra det så snart som möjligt.

Du som vill veta mer hittar information på svenska på hemsidan www.ssgg.se. Du kan också läsa mer i Peter Sjölunds bok Släktforska med DNA.
Om du bestämt dig är det hos företaget www.ftdna.com som alla vi samt den stora majoriteten av svenskar har testat sig.

Cici berättar om DNA i släktforskningen

Jan berättar om släktforskargåtor som fått sin lösning genom DNA-forskning

Text och bild: Viktoria Tropp

Uppskattat släktforskarcafé

Ett trettiotal medlemmar träffades på torsdagskvällens släktforskarcafé. Jan Ejdebäck och Håkan Larsson inledde kvällen med att berätta att föreningen har haft denna typ av träffar förr, men att det nu varit vilande några år. Kvällens café var alltså en nypremiär.

Ordet var fritt och runt de tre borden diskuterades stort och smått, allt gällande släktforskning förstås! Ämnen som soldater, utvandrare, bouppteckningar, hur man får ordning på allt material man samlat på sig, hur man använder olika program och mycket mer var uppe. Under tiden de livliga diskussionerna pågick serverades kaffe, te  och gott hembakt kaffebröd.

Många kunde gå från borden med lösta problem eller nya uppslag och idéer att ta med sig hem. Några hade till och med insett att de var släkt med varandra! Det var ett stort antal nöjda släktforskare som efter 1 ½  - 2 timmar lämnade lokalen.

 Släktforskarcafe 1

Släktforskarcafe

Text och bild: Viktoria Tropp

Auktioner i Skaraborg - månadsmöte januari 2016

Vid månadsmötet i januari berättade Bertil Davidsson, bördig från Hangelösa, om sina erfarenheter från drygt 2000 auktioner runt om i Skaraborg. På välljudande dialekt, som han själv beskrev som ”Skaraborgskt bondsk” berättade han färgstarkt om minnen från auktionslivet och folket som fanns där. Och det mesta intygade han var nästan sant. En rolig kväll med många skratt, men utan ett enda klubbslag!

På bilden ser vi föreläsaren, Bertil Davidsson, tillsammans med föreningens programansvarige, Håkan Larsson.

Föreläsaren Bertil Davidsson och föreningens Håkan Larsson

(Text och foto: Jan Ejdebäck)

Julfest 3 dec 2015

Ca 50 glada släktforskare började julfesten med glögg, pepparkakor och mingel, därefter kom kvällens överrasknig - Kent Friman som hastigt hoppat in för sjukskrivna Christina Ström:
Kent visade bilder och berättade målande och inspirerande om SAJ-banan - Skövde-Axvall järnväg
Kent Friman1                                SAJ
                                                                               bild Skövde Stadsmuseum, bildnummer 103727

Till julsmörgås, dryck, kaffe och Gunnels goda hembakade kakor underhöll ordförande Jan Ejdebäck på fiol och släktforskaren Rolf Bladh på dragspel med trevligt musik, både julinspirerat och annat och de avslutade med vackra Wien, mina drömmars stad.

EJDEBÄCK1ROLFBLADH

Efter dagens lotteri kunde 10 nöjda vinnare gå hem med varsitt rejält bokpaket.

En trivsam avslutning på släktforskaråret 2015.

(Text och foto: Christina Helmby)

 

Månadsmöte 19 november - En släkthistoria

Medan årets första snöflingor blandade sig med regnet utanför fick ett antal nyfikna släktforskare lyssna till när Lasse Bergdahl från Axvall berättade om några av sina förfäder. Vi som var samlade fick höra en spännande berättelse, bland annat om hur giftermål kunde vara en väg till att få en högre ställning i livet. Lasse berättade även om den 14-åriga flickan som blev bortgift med lämplig ung man då hennes far skadat sig och inte längre kunde ta hand om gården.

En mustig del av historien handlade om hur klättrandet på klasstegen kunde stiga någon åt huvudet. Något som resulterade i att personen i fråga ansåg sig ha rätt att ta sig vissa friheter, vilket han ofta fick äta upp på ett eller annat sätt senare.

Lasse Bergdahl

Text och foto: Viktoria Tropp

 

 

 

Fler artiklar...