Den som väntar på nåt gott…

Så blev det äntligen dags för Arkivresan att komma till Skövde. För ett år sedan blev det snöhinder som definitivt stoppade besöket. Men nu var det alltså dags för Malin Juvas och medarbetare från Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg att gästa Biblioteket på Skövde Kulturhus. Vår släktforskarförening var särskilt inbjuden och var definitivt huvuddelen i publiken.

Det blev en trevlig och informativ tillställning om arkivens möjligheter. En försiktig med en presentation av grunderna i släktforskning följdes av allt djupare grävande i arkiven, på slutet inriktat på Skövde. Bl.a. visades det enda exemplaret av Skövdes stadsrättigheter från 1600 och en skövdelöjtnants privata och välskrivna reseberättelse ute från Europa. Det fanns ett spekulärt arkiv på Hasselbladskamerans rymdbilder m.m. Det finns också ritningar på intressanta byggnader, bla.a. Skövde Hotell och Bo Carlsson från vår förening kunde berätta den ruskiga berättelsen om varför det spökar på hotellet.

Modeller

Frelsning

Text: Jan Ejdebäck

Bilder: Britt-Mari Ejdebäck och Viktoria Tropp

Uppskattat DNA-café

Ett 30-tal DNA-intresserade släktforskare träffades i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för att delta i föreningens första men förhoppningsvis inte sista DNA-café. Här fanns möjlighet att lyssna på miniföreläsningar om de olika DNA-test som finns och få kunskaper om olika användbara metoder och webbsidor. Jan Ejdebäck och Cici Löfgren var dagens föreläsare. För de som ville fanns också möjlighet att topsa sig vilket ca 10 personer gjorde.

Mellan föreläsningarna var det fritt fam att diskutera med varandra och utbyta kunskaper och erfarenheter. För den som ville fanns också möjlighet att köpa fika till självkostnadspris. Bland de församlade visade det sig att det fanns några stycken som hade match med varandra.

JanOCici

Jan och Cici står beredda att påbörja dagens första föreläsning.

 

Från regementspukslagare i Karl XIIs armé till Stölle-Lars i Hangelösa

Britt-Marie Helldin från Lundsbrunn var kvällens gäst vid mars månads medlemsmöte. Hon hade med sig ett par gedigna grupparbeten om sin släkt och sin bygd, där hon själv varit djupt engagerad.

Douzette-släkten härstammar från norra Frankrike och den förste som dokumenterats är regementspukslagaren Simon Douzette, som via Karl XIIs armé landade i Sverige. I dag finns större delen av släkten på mer än 2400 personer beskrivna i familjens släktbok och engagemanget kring Douzettesläkten är stort både i Sverige och i Finland.

Britt-Marie Herrlin berättade också om Hangelösaboken, som är ett digert dokument om folk och bebyggelse i Hangelösa. Kyrkan, skolan, de tre affärerna som funnits, post, busslinjer, föreningar och till och med knallar som regelbundet gästat byborna.

De flesta boställen i Hangelösa har dokumenterats. Under de senaste 200 åren har det funnits 300 boställen i Hangelösa. En del har fått unika namn som Prate-Lars o Stölle-Bengts eftersom gårdarna ofta fick namn efter sin ägare. Det innebar å andra sidan att det fanns flera ”Gategården” och flera ”Jönsagården.”

Boken innehåller mängder av foton och kartor.

 BrittMarieHelldin

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Årsmöte och föreläsning om släktgårdens uppkomst

Skövde Släktforskarförenings årsmöte ägde rum den 22 februari i PRO lokalen på Skolgatan. Mötet var som vanligt välbesökt och genomfördes med van hand av Jan-Erik Nilsson. Alla val skedde i stor enighet och styrelsen fickföljande sammansättning;

Ordförande Jan Ejdebäck, ledamöter; Britt-Marie Magnusson Brinck, Håkan Larsson, Viktoria Tropp, Birgitta Areskoug, Nils-Gösta Käck samt suppleanter Ingvar Hallgren och Jessika Cullberg.

För programkommittén blev det omval på samtliga poster. Ny i redaktionskommittén blir Inger Widhja.

Sedan alla formaliteter var avklarade följde ett föredrag om Släktgårdens uppkomst av historikern Martin Dackling från Göteborgs universitet. Föredraget byggde på Martins doktorsavhandling som handlar om släktgården som företeelse avseende arv och betydelsen av gård kontra jord. Vi fick följa hur lagarna reglerade jordegendomar och arvsgång från 1600-talet och framåt. Martin utgick från några huvudfrågor, bl.a. “Vad är en släktgård?”, ”Varför uppmärksammades släktgården under mellankrigstiden” och ”Var de ovanliga?”

Redogörelserna för Skatte-, Krono- och Frälsejord samt skillnaderna mellan gård, hemman och mantal väckte säkert en och annan aha-känsla. Klargörandet av skillnaden mellan arvejord, avlingejord samt bördsrätt var tydligt förklarat med goda exempel bl.a.från Våmb.

Under 1800-talet skedde stora förändringar på landsbygden. Det började med laga skifte och enskifte som sprängde byarna och förändrade jordägande och brukningsmetoder. Dessa beslut ledde till att folk flydde landsbygden och man fick ökad emigration och urbanisering.

Strax före 1900-talets början ökar känslan för gården som något som går i arv från far till son. Under 1920-talet börjar Hushållningssällskapet dela ut diplom till innehavare av gårdar som gått i arv 100-200 år. Diplomutmärkelser var tämligen vanliga under mellankrigstiden och pågår ännu. Begreppet “Släktgård” är alltså ganska nytt även om jorden/fastigheten har vårdats och ärvts mycket länge.

Ett intressant och upplysande föredrag som berör många släktforskare då många av oss har anknytning till en släktgård. Det blev också många frågor från åhörarna.

Kvällen avslutades med kaffe och semla under glatt samspråk.

Martin Dackling

Slktgrdens uppkomst

Text: Birgitta Areskoug

Bilder: Jessika Cullberg och Viktoria Tropp

 

 

Släktforskningens dag - en dag för alla med lite av varje

Det blev trångt i släktforskarstugan när intresserade Skövdebor ville pröva på släktforskning eller ville ha hjälp att komma vidare med redan påbörjad släktforskning. Frågor om allt från ”hur börjar man” till DNA-forskning och emigrantforskning. En del tyckte att den avsatta tiden – 2 timmar – blev lite knapp, men vi ville ju också ge tid och rum för årets föreläsare Stefan Quint. Släktforskarcaféet var också populärt med ett rikligt utbud av hembakat.

Årets föreläsare var alltså Stefan Quint som gjort flera filmer om utvandrare på uppdrag för American Swedish Institute, som har sin huvudverksamhet i Minneapolis, Minnesota. I en herrgård byggd i renässansstil samlas folk med Sverigeanknytning för att träffas och föra svenska traditioner vidare. En av huvudattraktionerna är svenskt smörgåsbord och till jul kan man givetvis få lutfisk. Och midsommar firas i ett par veckor.

Stefans film handlade mycket om människorna som kom till ett främmande land, ofta till torftiga miljöer. Genom hårt arbete, sammanhållning och en kärv humor lyckades de flesta ta sig igenom strapatserna och de människor som nu syntes på film verkade vara glada och välanpassade. Enstaka personer talade svenska, men de flesta kunde bara enstaka ord och uttryck som man mindes från Far o Mor. I det nya landet skulle man inte tala svenska.

Stefan har fler filmer att visa, både om utvandrarlivet och om andra märkliga livsöden. Vi vill gärna se honom tillbaka.

Quint 1

SD2

Text: Jan Ejdebäck

Bilder: Britt-Mari Ejdebäck

Julfest med västgötsk historia

Årets julklapp till släktforskarna blev Maria Vretmarks berättelse om utgrävningarna kring Varnhems klosterkyrka. Berättelsen om samhället kring Kata Gård blir allt mer detaljerad och levande i denna fredliga bebyggelse där man levde på naturens gåvor, men också hade husdjur och odlade marken. Hon berättade hur bilden av Kata och hennes tid vuxit fram både bildligt och bokstavligt och hur man öppnat dörren för ny kunskap om det svenska samhällets framväxt. 

Efteråt följde sedvanlig julfest med julsmörgås och julmusik av Rolf Bladh och Jan Ejdebäck.  Ett generöst lotteri med inköpta och donerade vinster avslutade kvällen.

 JULFEST 2017 TRE

 Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

 

Emanuella Carlbeck och Johannesbergs vårdhem

Emanuella Carlbeck Idun 1892, nr 5

 

På torsdagkvällen fick föreningen besök av Elisabeth Göthberg från Mariestad som berättade om Emanuella Carlbeck, grundaren av Johannesbergs vårdhem i Mariestad. Emanuella visade redan i tidiga år intresse för de som inte riktigt passade in i samhället. När den äldre systern fick en son, John, som med dåtidens ordval var "idiot" bestämde sig Emanuella för att starta ett hem för människor med intellektuell funktionsnedsättning. 1875 hade verksamheten blivit så stor att hon bestämde sig för att köpa området Johannesberg i Mariestad dit hon flyttade med de 30 elever hon då hade ansvar för. 

Vårdhemmet Johannesberg hade som mest ca 600 boende från Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs- och Bohus län. 1986 startade utflyttningen av de boende till respektive hemkommun.  

Emanuella och Johannesberg har alltid varit starkt förknippade med Mariestad. På en fråga från publiken om Mariestadsbornas syn på Johannesberg och dess mångåriga historia svarade Elisabeth att det är med stolthet Mariestads invånare ser på den historia som finns runt Johannesberg och Emanuellas stora påverkan av den utveckling som skett inom detta vårdområde.

Bilden ovan föreställer Emaneulla Carlbeck. Här nedan ser vi Elisabeth Göthberg som höll i kvällens föreläsning.

 

 

Text: Viktoria Tropp

Bilder: 

Emanuella: Xylography av Gunnar Forssell (1859-1903) (http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/07/1892/index.xml) [Public domain], via Wikimedia Commons

Elisabeth: Viktoria Tropp

 

Tavlor i mitt liv

På Släktforskarföreningens månadsmöte kåserade komminister Mats Löwing om tavlor i sitt liv. Vi fick följa med på en resa genom prästgården och livet såsom det fortgått för Mats. Berättelsen om den nysnickrade mjölkpallen som skulle invigas och Mats inväljas i Mjölkpallens  vänners förening framfördes med stor inlevelse och lockade till många skratt. Sedan följde skildringen av en avhållen släkting med stor värme och saknad. Bilden med den vördnadsvärde prosten tronande bakom sitt skrivbord och drängen med mössan i näven stående på tröskeln beskrev en social verklighet som hörde till flydda tider, men som en del av oss fortfarande minns. Konstnären som specialiserat sig på ko-motiv fick åhörarna att brista ut i hjärtliga skratt gång på gång. Sammantaget en glad och uppsluppen afton där vi fick lyssna till en man med talets gåva och sinne för en bra historia förankrad i verkligheten.

Mats Lowing 

En komminister och en ko-minister på samma bild

Text: Birgitta Areskoug
Foto: Viktoria Tropp

 

Folke Elbornsson förhörde släktforskarna

Det blev en blandning av skämt och allvar när Prosten Folke Elbornius gav en inblick i gamla tiders kyrkförhör.

Med klädsel, myndighet och kraft från gamla tider förhörde Prosten Elbornius släktforskarna, som visade sig ha bristfälliga läskunskaper och i några fall inte helt levt enligt Guds bud. Fattighjonen hade misskötts och den förbjudna frukten blivit äppelmos. Lördagsnöjet, som i sig var ett brott mot Guds bud, mattade ut drängarna så att de inte orkade stiga upp till söndagsgudstjänsten. Prosten förklarade att den bästa vilan icke är att ligga i båset utan att regelbundet gå till kyrkan och höra Guds ord.

Folke Elbornsson berättade också om kyrktagningen. En kvinna ansågs oren efter barnafödandet och kunde komma tillbaks till kyrkan först efter 33 dagar. Och hade hon fött ett utomäktenskapligt barn skulle hon ha förmaningstal och straffas på andra förnedrande sätt.

En skrämmande skildring av gamla tider kryddad med åhörarnas fantasifulla medverkan.

Folke Elbornsson avslutade med att ta på sig drängens skepnad och sjöng Fattig Bonddräng.

Elbornsson

Text: Jan Ejdebäck
Foto:: Britt-Mari Ejdebäck

Christina belönades med pris på Släktforskardagarna i Halmstad

Vid årets släktforskardagar belönades Christina Helmby med blommor och diplom för sina insatser på Rötters kontaktnät Anbytarforum. Tidigt på morgonen kollar hon Släktforskarförbundets hemsida Rötter och ser om det kan finnas något problem hon kan hjälpa till att lösa. I motiveringen för priset ”Årets anbytare” kan man läsa:
Anbytarforum är hårt utsatt i konkurrensen med sociala medier och det är viktigt att på olika sätt stimulera utnyttjandet av forumet. Förbundsstyrelsen har beslutat premiera en person som hjälper andra och därmed bidrar till att göra anbytarforum attraktivt.
Christina börjar sin dag med att besvara frågor på Anbytarforum, både enkla och komplicerade. Hon gör det på ett vänligt sätt och har blivit känd för sin hjälpsamhet.

 ChristinamedPris

Christina, stolt pristagare

Pristagare

 Christina omgiven av Släktforskarförbundets ordförande, Erland Ringborg till höger och längst till vänster landstinget Hallands landshövding, Lena Sommerstad.

Text: Jan Ejdebäck
Foto: Britt-Mari Ejdebäck

 För den som är sugen att titta på fler bilder från släktforskardagarna i Halmstad så finns det här.

 

 

Fler artiklar...