Släktforskarcafé 19 november

Lördagen den 19 november kunde den som ville få hjälp och inspiration på det släktforskarcafé som föreningen hade anordnat i PROs lokaler på Skolgatan.  DNA, släktforskarprogrammen Disgen och Min Släkt, Arkiv Digitals nya versioner, utvandrare och mycket annat diskuterades under de tre timmar vi träffades.

 slktforskarcaf

Bilden till vänster föreställer Maja Cajsa Johansdotter som levde i Odensåker 1831-1913. Till höger ser vi hennes dotter Elin Johansdotter (1865-1937) med sin make Frans Karlsson (1869-1946).

Text och bild: Viktoria Tropp

Temakväll - Skanning

Torsdagen den 24 november träffades ett stort antal släktforskare i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för att ta del av Lars Westerströms kunskaper om bildhantering och skanning.

Den som ville kunde köpa en fika med som vanligt förstklassigt kaffebröd bakat av Gunnel Andersson.

Kvällen avslutades med att den som så önskade kunde få hjälp att skanna in medhavda bilder.

LarsW

Text och bild: Viktoria Tropp

 

Ted Rosvall besökte Skövde Släktforskare

Emigrantforskning är ett stort äventyr för många släktforskare.  Slutet 1800-tal till början 1900-tal utvandrade ungefär 1,3 miljoner svenskar och vi är många som har en släktrelation i andra länder, främst USA. TedRosvall guidade oss igenom de släktforskarkällor man kan finna på internet, flera faktiskt helt gratis. Med lite finurlighet och variation i sökkriterier kan man leta sig fram i befintliga släktforskarregister, men också register över folkräkningar, gravar och tidningsklipp. Teds framställning, som främst vände sig till släktforskare, var både informativ och underhållande. En lysande introduktion till ett svårt ämne.

 TedRosvall

Ted Rosvall poserar tillsammans med styrelsens Håkan Larsson.

Vi fick tips på flera länkar. Gå gärna in på startsidorna för mer detaljer.

Emiweb
www.emiweb.se
En nordisk migrationsportal. Det första webbaserade arkivet i sitt slag i Skandinavien när det gäller in- och utvandring till och från Norden. Anknutet till bl.a. Svenska Migrationscentret/Sverige Amerika Centret (f.d. Emigrantregistret), Karlstad. Kostar 500 kronor första året och sedan 300 kr/år. Kan tillkomma avgifter för viss informationssökning.

Familysearch
www.familysearch.org
Ett register grundat mormonkyrkans arbete. Mycket innehållsrikt sökregister, men ger också möjlighet att bygga släktträd eller släktböcker. Kostnadsfritt.

Find a grave
www.findagrave.com
Register över gravplatser och också möjlighet till tidningssök (nekrologer bl.a.) Foton. Kostnadsfritt.

Ancestry
www.ancestry.se
Släktforskningsprogram med möjlighet till emigrantforskning, passagerarlistor. Ger också möjlighet att bygga släktträd. Kostnad 995 kronor/år, för utvidgat sök 1995 kronor. Rabatt för medlemmar i släktforskarföreningen.

Genealogybank
www.genealogybank.com
Omfattande tidningssök från 1690-2016. Innehåller bl.a. dödsrunor.  Provabonnemang 1 månad därefter kostnad på c:a 650 kronor/år.

Text: Jan Ejdebäck
Foto: Viktoria Tropp

Om gästgivargårdar och skjutsstationer

Höstens första medlemsmöte handlade om hur människor färdades i Sverige under 300 år.

Kaj Kjellström och Inga-Britt Larsson berättade om hur organisationen med skjutsstationer och gästgiverier var uppbyggd.

Kungl. Maj:ts Krogare- och – Gästgivareordning från 1649 var starten på en mera genomarbetad förordning som skulle underlätta resandet. Kaj Kjellström visade med hjälp av äldre kartor hur vägnätet var uppbyggt och kompletterade med uppgifter om var gästgivargårdarna och skjutsstationerna fanns. Östergötlands län, Kalmar län och Skaraborgs län togs upp som exempel.

Var 2-2,5 mil skulle det finnas ett gästgiveri eller en skjutsstation. Byte av häst skedde ofta då de använda hästarna var ganska små och hade ett hårt arbete på leriga vägar. Det fanns ett system där man kunde se vilka ställen som serverade mat och vilken standard det var på logit, men enklast tänkbara rådde nästan överallt. Under 1600-talet fick vi milstolpar uppsatta utmed vägarna. Då kunde den resande se hur långt han hade färdats och på gästgiveriet fanns tavlor som angav avstånd och kostnad för resan. Ofta var det bönderna runt omkring som höll med häst då gästgivaren hade ett begränsatantal till sitt förfogande, men även detta kunde utläsas på särskilda anslag. Man behövde beställa häst i förväg då det kunde ta flera timmar att få fram en häst och tillgången var begränsad. Ändå var det inte alltid det fanns en häst på plats vid utsatt tid då läskunnigheten bland bönder och krögare inte var särskilt utbredd de första 200 åren. De resande förde dagbok över sina klagomål på gästgiveriet vid behov kunde fjärdingsman utreda och eventuellt bötfälla den ansvarige.

Under 1800-talet blev både vägar och gästgiverier bättre och1933 går systemet med gästgiverier och skjutsstationer helt och hållet i graven, utkonkurrerade av först järnvägen och sedan bilismen.

Ett intressant ämne som väckte många frågor och som säkert kan stimulera till ytterligare efterforskningar för dem som har gästgivare i släkten.

Text Birgitta Areskoug

 gstgivargrdar

På bilden Sigun och Gunnar Gröning omgivna av föreläsarna Inga-Britt Larsson och Kaj Kjellström.

Bild: Jan Ejdebäck

Skövde släktforskarförenings vårutflykt

Årets utflykt gick med buss runt Kinnekulle i Arns fotspår. Guide var Ewert Jonsson som dels kommenterade Jan Guillous bok om tempelriddaren Arn, men också dess källor i den svenska historien. Evert redovisade ett antal argument för att Svea rike hade sin vagga i Västergötland och som nu får historikerna att skriva om historien. I Götene berättade han om St. Elin och i Husaby fick se hennes relik – ett avhugget och väl intorkat finger. I Forshems kyrka tittade vi på de intressanta stenrelieferna i portalerna, som vittnar om tempelriddarnas närvaro. Vidare de medeltida liljestenarna, vackert huggna i sandsten. Det var en tur med mycket medeltidshistoria, vackert väder och Kinnekulle i sin ljuvligaste vårskrud.

Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Släktforskarcafé

Torsdagen den 28 april samlades ett stort antal släktforskare i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för ett släktforskarcafé. Här hjälptes vi åt med diverse olika frågor och fikade tillsammans.

Strövtåg längs Västgötska vägar - från månadsmötet april

Ytterligare en färgstark berättare har besökt Skövde släktforskarförening, nämligen Kent Andersson, släkt och hembygdsforskare från Göteborg och med rötter i Skaraborg. Han beskrev målande hur han funnit okända rötter genom att helt enkelt besöka sin hembygd och fråga de gamla. Så enkelt det kan vara ibland. Han berättade också varför man kan finna grisfötter i trossbotten på gamla hus – jo, för att försäkra sig om att det alltid skulle finnas fläsk i huset. Detta och mycket annat fick vi berättat på ett livfullt och humoristiskt sätt. 

Kent Andersson

Bild: Rolf Bladh

Släktforskningens dag

Claes Astin var huvudattraktion när Skövde Släktforskarförening firade Släktforskningens dag. Han hälsades välkommen med sin signaturmelodi från Radio Skaraborg och kåserade över ämnet ”Vi och Våra Rötter.” Det blev en viktig påminnelse om hur viktigt det är att ha kontakt med sina rötter, att få sina äldre anhöriga att berätta. Claes, som är bördig från Locketorp beskrev intressanta möten med släkt och annat folk i bygden, kryddat med en stor portion humor och kärlek till de människor han mött. Våren och den första lärkan hyllades med diktläsning och Släktforskarföreningens 35-årsjubileum saluterades med signal från fyrstämd visselpipa.

I övrigt noterades en intressant utställning med olika sätt att presentera antavlor och släktträd i gammal teknik (Börje Svarén från Alingsås) och modern teknik (Susanne Pettersson från Idéreklam). Cecilia Löfgren visade nyheter i Arkiv digital.

Som vanligt gavs släktforskarhjälp till besökarna av våra rutinerade släktforskare. Kyrkans Hus Café var öppet och serverade kaffe, smörgås och kaffebröd till en billig penning.

Claes Astin föreläser

Bild: Eiler Karlsson

 

Börje Svarén med gammaldags släktträd

Bild: Jan Ejdebäck

 

Bengt Andersson begrundar en antavla av modernt snitt.

Bild: Jan Ejdebäck

 

Cecilia Löfgren visar nyheter i Arkiv Digital

Bild: Jan Ejdebäck

 

Eiler Karlsson ger släktforskningshjälp

Bild: Jan Ejdebäck

 

Kaffepaus med Claes Astin och Margareta Löfvenborg

Bild: Jan Ejdebäck

 

Om gruvpigor och gruvdrängar i Bergslagen

Håkan Henriksson om gruvpigor och gruvdrängar i Bergslagen

Historikern och arkivarien Håkan Henriksson tog oss med under jord från 1600- till 1800-talet. Järnet var under flera århundraden Sveriges viktigaste produkt. Redan 1649 fick vi en Järnbergsordning som reglerade brytningen av järnmalm och vidareförädlingen till tackjärn och stångjärn. Denna reglering kom att bestå ända till 1859.

Området Värmland, Närke och Västmanland var indelat i flera bergslag och staten gav brytningsrätt till ett visst hemman s.k. bergsmanshemman och ägaren benämndes Bergsman. Bergsmannen ansvarade för att järnet kom upp ur berget och blev till tackjärn som forslades vidare till hyttorna där det förädlades till stångjärn.

Detta tunga och många gånger farliga arbete utfördes av gruvpigor och gruvdrängar. Bristen på manlig arbetskraft var stor och orsakades av krigen som svenskarna deltog i under mer än 100 år och kvinnor och barn tvingades till tungt kroppsarbete. 1826 var 2/3 av arbetskraften i Nora bergslag kvinnor. Under 1870-talet försvinner kvinnorna från underjordsarbetet och år 1900 förbjuds kvinnor arbeta under jord. Barnarbete var tillåtet, endast vaggbarn slapp undan.

Bergsmannen anställde en gruvfogde som ansvarade för driften och var oftast den ende yrkesmannen i gruvan. Gruvpigorna kom från torpen och bestod till stor del av hustrur och döttrar, som arbetade jämsides med männen i gruvan. I gruvan rådde lika lön för lika arbete!

Håkan berättade underhållande och intresseväckande om denna del av vår historia. Bergsmannen betalade skatt i form av tackjärn, som redovisades i skattetackjärnslängderna. Tack vare detta system så får vi en god inblick i omfattningen av brytningen. Lönelistorna berättar om antalet anställda, förhållandet kvinnor/män och inte minst om alla olyckor. Utöver detta arkivmaterial finns det bevarade brev och rapporter från gruvläkaren samt kommunikationen mellan bergsmännen och de ansvariga för stångjärnshyttorna.

Ett rikhaltigt arkivmaterial finns alltså hos landsarkiven/riksarkivet som ännu inte är digitaliserat utan väntar på att någon ska börja utforska denna del av svenska folkets historia.

Håkan Henriksson gav oss en intressant, lärorik och stundtals skrämmande insikt i ett stycke levnadshistoria, framförd på ett lättsamt och engagerande sätt.

 

Text: Birgitta Areskoug
Foto: Jan Ejdebäck

Rapport från årsmötet

Föreningens årsmöte hölls den 25 februari. Årsmötesförhandlingarna leddes av Jan-Erik Nilsson, som med van hand svingade klubban och snabbt arbetade sig igenom föredragningslistan. Som ordförande omvaldes Jan Ejdebäck och i övrigt består styrelsen av Håkan Larsson, Britt-Marie Magnusson Brinck, Gunnel Andersson, Rolf Carlsson och Birgitta Areskoug. Nya suppleanter i styrelsen är Viktoria Tropp och Ingvar Hallgren. Rolf Arvidsson avtackades efter gediget arbete i styrelsen liksom de två avgående suppleanterna.

Även en redaktionskommitté för vår medlemstidning Ättlingen valdes. Monika Moberg fortsätter som redaktör och Jan Ejdebäck sitter kvar som representant för styrelsen. Övriga i kommittén är Kaj Dahlquist, Lars-Olof Klaar Cecilia Löfgren och Inger Friggeråker.

Släktforskarföreningen bildades för 35 år sedan och nu fick man nöjet att höra Björn Lippold, dess förste ordförande. Björn berättade på skaraborgska om sina erfarenheter och kunskaper inom soldatforskningen. Bl.a. ville han avliva myten att ryska krigsfångar skulle ha byggt Göta kanal. Ett fåtal deserterande ryssar deltog, men den absolut största arbetsmängden genomfördes av indelta soldater. Trots dagens möjligheter med alla register och datasökning ville Björn slå ett slag för den muntliga traditionen och bidrog själv med skojfriskt framförda berättelser ur sitt eget liv.

Text: Jan Ejdebäck, Viktoria Tropp

 

Många medlemmar hade kommit till årsmötet.

Björn Lippold, föreningens första ordförande, pratade om soldater

Den nygamla styrelsen, från vänster: Gunnel Andersson, Ingvar Hallgren, Britt-Marie Magnusson Brinck, Håkan Larsson, Birgitta Areskoug, Rolf Carlsson, Viktoria Tropp och Jan Ejdebäck.

Fler artiklar...