Lördag den 18 mars firade vi Släktforskningens dag på Skövde kulturhus.

Vibörjade med släktforskarhjälp i lokal Balder. Många kom för att få hjälp med att hitta släktingar eller för att få en inblick i hur man kan söka i databaserna.
Kl. 13.00 fick vi en mycket intressant föreläsning av Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms Universitet. Ämnet var:

Bödlar, missdådare och människoöden under 1600-talet

Historikern och författaren Annika Sandén skildrade ett antal rättsfall som speglade vanliga människors liv och värderingar. Vi fickbland annat höra om mord, hor, sexuella övergrepp, förtal, könsöverskridande beteende, kyrkostölder och supande präster i en värld där människors livsföring ofta kom i konflikt med överhetens önskemål.
Förutom att verkställa dödsstraff var bödelns uppgifter sådana som ingen respektabel människa önskade befatta sig med som tömma dasstunnor, kastrera hästar, avliva hundar och dränka katter. Hur rekryterades någon till en tjänst som den?

Annika Sandén placerade bödeln som person i centrum och försökte förstå honom i ett kulturell och socialt sammanhang. Hon behandlade bödelns bakgrund, hur han har kommit i fråga för tjänsten, arbetsvillkor och umgängesformer. Vilka var det som umgicks med bödeln? Vem önskade gifta sig men en man som han? Men bödeln hade också funktioner som somliga eftersökte. Han hade en hemvist i den magiska världen. Han kunde bota sjukdomar och tillhandahålla ting med särskilda krafter.


Under 1600-talets början växer en mera enhetlig lagskipning fram styrd av kungliga dekret. Inspiration från kontinenten, fram för allt från de Tyska staterna, formade bödelssystemet under lång tid. Straffen för olika brott var hårda, t.ex kunde man dömas till döden för stöld. De första bödlarna var dödsdömda som fått välja mellan att avrättas själva eller att avrätta andra. Om bödeln inte klarade sin uppgift eller ångrade sig så verkställdes hans egen dödsdom. Hängning medelst strypning var det vanligaste dödssättet, kvinnor halshöggs och adelsmän kunde välja halshuggning med svärd om bödeln klarade av det. Så småningom övergår rekryteringen av bödlar till att likna ett yrke som ärvs från far till son. Bödeln var en del av samhället men han levde i dess absoluta utkant. Knappt en bödel per län lär det ha funnits och avrättningarna var inte så många per år, då många dödsstraff omvandlades till höga böter eller spöstraff. Bödeln behövde fler arbetsuppgifter för att kunna försörja sig och på så vis växte andra uppdrag fram som inte vanliga människor ville befatta sig med. 
Många skrämmande människoöden skildras i domstolsprotokollen, men också enstaka positiva händelser finns att läsa. Skildringen av samhällets olycksbarn är även en form av släktforskning som vi inte alltid tänker på. Två timmar fullmatade med historia och släktforskning framförda på ett förträffligt sätt.

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Jan Ejdebäck

Föreningen har haft årsmöte

Föreningens årsmöte hölls den 23 februari. Liksom förra året leddes mötet på ett utmärkt sätt av Jan-Erik Nilsson.

Jan Ejdebäck omvaldes som ordförande och i övrigt består styrelsen av Håkan Larsson, Britt-Marie Magnusson Brinck, Rolf Carlsson,  Birgitta Areskoug och Viktoria Tropp. Suppleanter i styrelsen är Ingvar Hallgren och Nils-Gösta Käck. Gunnel Andersson som varit ledamot i styrelsen och föreningens sekreterare avtackades med blommor.

Redaktionskommitté för vår medlemstidning Ättlingen valdes och ser ut som förra året. Monika Moberg fortsätter som redaktör och Jan Ejdebäck sitter kvar som representant för styrelsen. Övriga i kommittén är Kaj Dahlquist, Lars-Olof Klaar Cecilia Löfgren och Inger Friggeråker.

Efter årsmötet fick vi lyssna till en spännande föreläsning av etnologen Inger Widhja som berättade om några av de högtider som firades förr och till stor del är glömda idag. Kanske kommer en och annan ur föreningen hädanefter behålla julgranen fram till 2 februari och då fira "Lille Jul" precis som man gjorde i våra trakter förr.

Text och bild: Viktoria Tropp

Gunnel o Jan Erik

Mötets sekreterare Gunnel Andersson och ordförande Jan-Erik Nilsson

Jan o Gunnel

Gunnel Andersson avtackas av ordförande Jan Ejdebäck

 

Inger Widhja

Inger Widhja berättade för medlemmarna om glömda högtider

 

Temakväll om straffångar

Vi som samlats i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler på torsdagskvällen fick lyssna till en intressant föreläsning av föreningens förra ordförande Christina Helmby. Hon berättade om straffhistoria och vi fick ta del av några förfärliga historier om straff som utdelats. Christina berättade förstås även om hur vi som forskar kan hitta en mängd olika uppgifter om de människor som begått brott.

Christina

Kvällens föreläsare: Christina Helmby

Text och bild:
Viktoria Tropp

 

 

Månadsmöte - Oäkta barn och okänd fader

Skövde Släktforskarförening inledde vårens temakvällar med ett intressant föredrag om hur man kan hitta barn födda utom äktenskapet och okända föräldrar, främst fädrar. Föredragshållare var Calle Lindström som på ett passionerat sätt berättade om vilka möjligheter som står till buds.

Historiskt har synen på modern och de oäkta barnen varierat, men efter att det kyrkliga inflytandet var befäst hårdnade inställningen. Straffen för utomäktenskapliga förbindelser var både världsliga och kyrkliga t.ex. vardet under 1600-talet förenat med dödsstraff, men detta kom att mildras successivt och under 1700-talet blev straffet böter både till staten och kyrkan. Socialt blev ofta kvinna utestängd  från det gemensamma livet och barnen drabbades hårt, som exempel fick ett oäkta barn inte bli lärling i ett hantverksyrke under skråtiden.

Några viktiga årtal  är 1778, då  en Kunglig förordning kommer. Barnamordsplakatet, som minskar antalet barnamord och 1856 då båda föräldrarna kunde hemlighållas. 1918 försvinner kyrkoplikten och i kyrkböckerna står det inte oäkta barn utan barn utom äktenskapet b.u.ä. Under 1900-talet förbättras barnens ställning undan för undan. Okända släktingar behöver inte betyda stopp i forskningen för det finns många källor båda världsliga och kyrkliga som står till buds. Avslutningsvis fick vi en förteckning över litteratur i ämnet, då många historiker har fördjupat sig samhällets syn på oäkta barn och skrivit därom.

Källor och litteraturtips, Calle Lindström, januari 2017

En givande kväll med möjlighet till många funderingar, och det var det också många som hade hörsammat. Lokalen var fylld till sista platsen.

 CalleLindstrm 4

Text: Birgitta Areskoug
 Bild: Viktoria Tropp

 

Julfest med utvandrartema

Till årets julfest som hölls den 8 december i PRO:lokaler på Skolgatan kom drygt 50 medlemmar.
Kvällen började med glögg och pepparkakor. Efter detta fick vi lyssna på makarna Märta och Lars-Erik Nyberg som sjöng och berättade historier om Amerika-emigranter. Sedan serverades en julsmörgås med must och därefter kaffe med pepparkaka.
Kvällen avslutades med ett lotteri med vinster i form av böcker, abonnemang på Arkiv Digital mm lottades ut.

Julfest16 1

Text och bild: Viktoria Tropp

Släktforskarcafé 19 november

Lördagen den 19 november kunde den som ville få hjälp och inspiration på det släktforskarcafé som föreningen hade anordnat i PROs lokaler på Skolgatan.  DNA, släktforskarprogrammen Disgen och Min Släkt, Arkiv Digitals nya versioner, utvandrare och mycket annat diskuterades under de tre timmar vi träffades.

 slktforskarcaf

Bilden till vänster föreställer Maja Cajsa Johansdotter som levde i Odensåker 1831-1913. Till höger ser vi hennes dotter Elin Johansdotter (1865-1937) med sin make Frans Karlsson (1869-1946).

Text och bild: Viktoria Tropp

Temakväll - Skanning

Torsdagen den 24 november träffades ett stort antal släktforskare i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för att ta del av Lars Westerströms kunskaper om bildhantering och skanning.

Den som ville kunde köpa en fika med som vanligt förstklassigt kaffebröd bakat av Gunnel Andersson.

Kvällen avslutades med att den som så önskade kunde få hjälp att skanna in medhavda bilder.

LarsW

Text och bild: Viktoria Tropp

 

Ted Rosvall besökte Skövde Släktforskare

Emigrantforskning är ett stort äventyr för många släktforskare.  Slutet 1800-tal till början 1900-tal utvandrade ungefär 1,3 miljoner svenskar och vi är många som har en släktrelation i andra länder, främst USA. TedRosvall guidade oss igenom de släktforskarkällor man kan finna på internet, flera faktiskt helt gratis. Med lite finurlighet och variation i sökkriterier kan man leta sig fram i befintliga släktforskarregister, men också register över folkräkningar, gravar och tidningsklipp. Teds framställning, som främst vände sig till släktforskare, var både informativ och underhållande. En lysande introduktion till ett svårt ämne.

 TedRosvall

Ted Rosvall poserar tillsammans med styrelsens Håkan Larsson.

Vi fick tips på flera länkar. Gå gärna in på startsidorna för mer detaljer.

Emiweb
www.emiweb.se
En nordisk migrationsportal. Det första webbaserade arkivet i sitt slag i Skandinavien när det gäller in- och utvandring till och från Norden. Anknutet till bl.a. Svenska Migrationscentret/Sverige Amerika Centret (f.d. Emigrantregistret), Karlstad. Kostar 500 kronor första året och sedan 300 kr/år. Kan tillkomma avgifter för viss informationssökning.

Familysearch
www.familysearch.org
Ett register grundat mormonkyrkans arbete. Mycket innehållsrikt sökregister, men ger också möjlighet att bygga släktträd eller släktböcker. Kostnadsfritt.

Find a grave
www.findagrave.com
Register över gravplatser och också möjlighet till tidningssök (nekrologer bl.a.) Foton. Kostnadsfritt.

Ancestry
www.ancestry.se
Släktforskningsprogram med möjlighet till emigrantforskning, passagerarlistor. Ger också möjlighet att bygga släktträd. Kostnad 995 kronor/år, för utvidgat sök 1995 kronor. Rabatt för medlemmar i släktforskarföreningen.

Genealogybank
www.genealogybank.com
Omfattande tidningssök från 1690-2016. Innehåller bl.a. dödsrunor.  Provabonnemang 1 månad därefter kostnad på c:a 650 kronor/år.

Text: Jan Ejdebäck
Foto: Viktoria Tropp

Om gästgivargårdar och skjutsstationer

Höstens första medlemsmöte handlade om hur människor färdades i Sverige under 300 år.

Kaj Kjellström och Inga-Britt Larsson berättade om hur organisationen med skjutsstationer och gästgiverier var uppbyggd.

Kungl. Maj:ts Krogare- och – Gästgivareordning från 1649 var starten på en mera genomarbetad förordning som skulle underlätta resandet. Kaj Kjellström visade med hjälp av äldre kartor hur vägnätet var uppbyggt och kompletterade med uppgifter om var gästgivargårdarna och skjutsstationerna fanns. Östergötlands län, Kalmar län och Skaraborgs län togs upp som exempel.

Var 2-2,5 mil skulle det finnas ett gästgiveri eller en skjutsstation. Byte av häst skedde ofta då de använda hästarna var ganska små och hade ett hårt arbete på leriga vägar. Det fanns ett system där man kunde se vilka ställen som serverade mat och vilken standard det var på logit, men enklast tänkbara rådde nästan överallt. Under 1600-talet fick vi milstolpar uppsatta utmed vägarna. Då kunde den resande se hur långt han hade färdats och på gästgiveriet fanns tavlor som angav avstånd och kostnad för resan. Ofta var det bönderna runt omkring som höll med häst då gästgivaren hade ett begränsatantal till sitt förfogande, men även detta kunde utläsas på särskilda anslag. Man behövde beställa häst i förväg då det kunde ta flera timmar att få fram en häst och tillgången var begränsad. Ändå var det inte alltid det fanns en häst på plats vid utsatt tid då läskunnigheten bland bönder och krögare inte var särskilt utbredd de första 200 åren. De resande förde dagbok över sina klagomål på gästgiveriet vid behov kunde fjärdingsman utreda och eventuellt bötfälla den ansvarige.

Under 1800-talet blev både vägar och gästgiverier bättre och1933 går systemet med gästgiverier och skjutsstationer helt och hållet i graven, utkonkurrerade av först järnvägen och sedan bilismen.

Ett intressant ämne som väckte många frågor och som säkert kan stimulera till ytterligare efterforskningar för dem som har gästgivare i släkten.

Text Birgitta Areskoug

 gstgivargrdar

På bilden Sigun och Gunnar Gröning omgivna av föreläsarna Inga-Britt Larsson och Kaj Kjellström.

Bild: Jan Ejdebäck

Skövde släktforskarförenings vårutflykt

Årets utflykt gick med buss runt Kinnekulle i Arns fotspår. Guide var Ewert Jonsson som dels kommenterade Jan Guillous bok om tempelriddaren Arn, men också dess källor i den svenska historien. Evert redovisade ett antal argument för att Svea rike hade sin vagga i Västergötland och som nu får historikerna att skriva om historien. I Götene berättade han om St. Elin och i Husaby fick se hennes relik – ett avhugget och väl intorkat finger. I Forshems kyrka tittade vi på de intressanta stenrelieferna i portalerna, som vittnar om tempelriddarnas närvaro. Vidare de medeltida liljestenarna, vackert huggna i sandsten. Det var en tur med mycket medeltidshistoria, vackert väder och Kinnekulle i sin ljuvligaste vårskrud.

Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Fler artiklar...