Tavlor i mitt liv

På Släktforskarföreningens månadsmöte kåserade komminister Mats Löwing om tavlor i sitt liv. Vi fick följa med på en resa genom prästgården och livet såsom det fortgått för Mats. Berättelsen om den nysnickrade mjölkpallen som skulle invigas och Mats inväljas i Mjölkpallens  vänners förening framfördes med stor inlevelse och lockade till många skratt. Sedan följde skildringen av en avhållen släkting med stor värme och saknad. Bilden med den vördnadsvärde prosten tronande bakom sitt skrivbord och drängen med mössan i näven stående på tröskeln beskrev en social verklighet som hörde till flydda tider, men som en del av oss fortfarande minns. Konstnären som specialiserat sig på ko-motiv fick åhörarna att brista ut i hjärtliga skratt gång på gång. Sammantaget en glad och uppsluppen afton där vi fick lyssna till en man med talets gåva och sinne för en bra historia förankrad i verkligheten.

Mats Lowing 

En komminister och en ko-minister på samma bild

Text: Birgitta Areskoug
Foto: Viktoria Tropp

 

Folke Elbornsson förhörde släktforskarna

Det blev en blandning av skämt och allvar när Prosten Folke Elbornius gav en inblick i gamla tiders kyrkförhör.

Med klädsel, myndighet och kraft från gamla tider förhörde Prosten Elbornius släktforskarna, som visade sig ha bristfälliga läskunskaper och i några fall inte helt levt enligt Guds bud. Fattighjonen hade misskötts och den förbjudna frukten blivit äppelmos. Lördagsnöjet, som i sig var ett brott mot Guds bud, mattade ut drängarna så att de inte orkade stiga upp till söndagsgudstjänsten. Prosten förklarade att den bästa vilan icke är att ligga i båset utan att regelbundet gå till kyrkan och höra Guds ord.

Folke Elbornsson berättade också om kyrktagningen. En kvinna ansågs oren efter barnafödandet och kunde komma tillbaks till kyrkan först efter 33 dagar. Och hade hon fött ett utomäktenskapligt barn skulle hon ha förmaningstal och straffas på andra förnedrande sätt.

En skrämmande skildring av gamla tider kryddad med åhörarnas fantasifulla medverkan.

Folke Elbornsson avslutade med att ta på sig drängens skepnad och sjöng Fattig Bonddräng.

Elbornsson

Text: Jan Ejdebäck
Foto:: Britt-Mari Ejdebäck

Christina belönades med pris på Släktforskardagarna i Halmstad

Vid årets släktforskardagar belönades Christina Helmby med blommor och diplom för sina insatser på Rötters kontaktnät Anbytarforum. Tidigt på morgonen kollar hon Släktforskarförbundets hemsida Rötter och ser om det kan finnas något problem hon kan hjälpa till att lösa. I motiveringen för priset ”Årets anbytare” kan man läsa:
Anbytarforum är hårt utsatt i konkurrensen med sociala medier och det är viktigt att på olika sätt stimulera utnyttjandet av forumet. Förbundsstyrelsen har beslutat premiera en person som hjälper andra och därmed bidrar till att göra anbytarforum attraktivt.
Christina börjar sin dag med att besvara frågor på Anbytarforum, både enkla och komplicerade. Hon gör det på ett vänligt sätt och har blivit känd för sin hjälpsamhet.

 ChristinamedPris

Christina, stolt pristagare

Pristagare

 Christina omgiven av Släktforskarförbundets ordförande, Erland Ringborg till höger och längst till vänster landstinget Hallands landshövding, Lena Sommerstad.

Text: Jan Ejdebäck
Foto: Britt-Mari Ejdebäck

 För den som är sugen att titta på fler bilder från släktforskardagarna i Halmstad så finns det här.

 

 

Under historiens vingslag på Kata gård

En strålande vårdag mötte släktforskarna på Kata Gård, där Maria Wretemark berättade om Kata gård och områdets historia. Rester av bebyggelse har hittats från jägarstenåldern för 10 000 år sedan, men den nu utgrävda gårdskyrkan uppfördes på 900-talet, alldeles i närheten av gamla vikingagravar. Trots sin enkelhet är bygget över gårdskyrkan imponerande och storstilat och bidrar starkt till upplevelsen av den första kristendomens intåg i landet. Vi ser ner i kryptan under den gamla kyrkan och på plats finns också modeller över hur kyrkorna kunde se ut på den tiden. Katas grav är exponerad under glasgolvet, där hennes kvarlevor är mycket välbevarade. Muséet är själv-instruerande så till vida att man kan följa historien i en utställning runt gårdskyrkan. Under sommaren följer fortsatta utgrävningar av själva gården och kanske också en rekonstruktion av delar av gården.

I Västergötlands museum i Skara kan man se en rekonstruktion av Kata så som man kan bedöma efter mätningar av skelettet och DNA-forskning.

kata gard1

kata gard 2

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Fredrik Meister - en mästare i släktforskning

På säsongens sista medlemsmöte besökte Fredrik Meister oss. Han började släktforska som 16-åring och har hunnit bli 27, men är redan en mästare i släktforskning. Därför är han också anlitad i Tv-produktionen ”Allt För Sverige.” Fredrik beskrev vilka vedermödor som ligger bakom programmet. Allt från annonsering, urval av tävlande till den noggranna släktforskning som ligger bakom varje tävlandes historia. Han beskrev en släktforskning som går långt utanför kyrkböckerna till domböcker och tidningsklipp och därmed ges en levande bild av varje deltagare i tävlingen. Just nu pågår intensivt arbete med nästa tävlingsomgång, som vi får se till hösten.

Fredrik Meiister 2

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Britt-Marie Magnusson Brinck

Stort intresse för DNA-forskning

Många hade kommit till föreningens månadsmöte som ikväll handlade om DNA i släktforskningen.
En av Sveriges mest kunniga i området, Eva von Brömsen hade kommit till Skövde för att berätta om vilket mervärde man kan få i sin forskning genom att ta ett DNA-prov. Eva berättade om hur det fungerar, hur det går till att ta ett prov och vad man kan utläsa när provet väl är gjort. Efter föreläsningen erbjöds de som ville att testa sig vilket skapade en lång kö till rummet där Eva med hjälp av Cecilia Löfgren topsade de som ville.

Text och bild: Viktoria Tropp

 FullSal

Många intresserade hade kommit för att lyssna på hur DNA kan ge mer till släktforskningen..

Jan

Vår ordförande Jan inleder med lite föreningsinformation.

Eva

Eva von Brömsen som föreläste för föreningen.

topsning

Anita Lundh var en av alla som ville topsa sig. Här stryker hon topsen på insidan av kinden för att fånga upp sitt DNA.

 

Släktforskarcafé i strålande solsken

Lördagen den 8 april hade vi vårt släktforskarcafé. Cecilia Löfgren informerade om ”nya” och utökade Arkiv Digital enkelt och klart. Gruppen kring Bergs och Böja församlingar diskuterade livligt och hade mycket kunskap att dela med varandra. För övrigt släktforskarhjälp kring DNA och registerprogram.

Ganska få medlemmar deltog, kanske på grund av det strålande vädret, men vi som var där hade trevligt, vi låter bilderna tala!

Text och bild:
Jan Ejdebäck

 Berg

Det var flera som ville diskutera Bergs socken.

 

forskargladja

Christina och Håkan trivs vid sina datorer.

skanning

Här skannas bilder!

 

Temakväll om ord och begrepp

Christina och Håkan kan verkligen konsten att göra kyrkböckerna intressanta och läsvärda. Från åhörarna hördes ideligen ”aha” - nu hade man förstått. I de äldsta kyrkböckerna skrevs oftast på latin och då krävs ju vissa grundkunskaper i latinska språk för att man skall förstå. Som väl är finns ju numera uppslagsböcker till hjälp för såväl latin som gamla ord och uttryck.

Christina och Håkan presenterade många relativt vanliga ord och begrepp. Så förklarade man t.ex. den sociala skillnaden mellan änka, änkefru och änkenåd, där den sistnämnda står högst i rang. En hejderidare är en skogvaktare och en konterfejare en konstnär. Namnen på sjukdomar var fantasirika och beskrivande – tarmvred benämndes miserere – hav förbarmande och de simpla hemorrojderna upphöjdes till namnet ”gyllenåder”.

Till sist gjorde Håkan entré iklädd sin farfars hatt och numera tight sittande bonjour och visade en supkopp som ärvts i flera generationer och givetvis dokumenterats i bouppteckningarna.

En riktigt lärorik, men också underhållande kväll! 

Christina berättade bland annat om hur sjukdomar förr benämndes.

Håkan i sin bonjour visade den supkopp som funnits med i hans förfäders bouppteckningar sedan 1700-talet.

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Lördag den 18 mars firade vi Släktforskningens dag på Skövde kulturhus.

Vibörjade med släktforskarhjälp i lokal Balder. Många kom för att få hjälp med att hitta släktingar eller för att få en inblick i hur man kan söka i databaserna.
Kl. 13.00 fick vi en mycket intressant föreläsning av Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms Universitet. Ämnet var:

Bödlar, missdådare och människoöden under 1600-talet

Historikern och författaren Annika Sandén skildrade ett antal rättsfall som speglade vanliga människors liv och värderingar. Vi fickbland annat höra om mord, hor, sexuella övergrepp, förtal, könsöverskridande beteende, kyrkostölder och supande präster i en värld där människors livsföring ofta kom i konflikt med överhetens önskemål.
Förutom att verkställa dödsstraff var bödelns uppgifter sådana som ingen respektabel människa önskade befatta sig med som tömma dasstunnor, kastrera hästar, avliva hundar och dränka katter. Hur rekryterades någon till en tjänst som den?

Annika Sandén placerade bödeln som person i centrum och försökte förstå honom i ett kulturell och socialt sammanhang. Hon behandlade bödelns bakgrund, hur han har kommit i fråga för tjänsten, arbetsvillkor och umgängesformer. Vilka var det som umgicks med bödeln? Vem önskade gifta sig men en man som han? Men bödeln hade också funktioner som somliga eftersökte. Han hade en hemvist i den magiska världen. Han kunde bota sjukdomar och tillhandahålla ting med särskilda krafter.


Under 1600-talets början växer en mera enhetlig lagskipning fram styrd av kungliga dekret. Inspiration från kontinenten, fram för allt från de Tyska staterna, formade bödelssystemet under lång tid. Straffen för olika brott var hårda, t.ex kunde man dömas till döden för stöld. De första bödlarna var dödsdömda som fått välja mellan att avrättas själva eller att avrätta andra. Om bödeln inte klarade sin uppgift eller ångrade sig så verkställdes hans egen dödsdom. Hängning medelst strypning var det vanligaste dödssättet, kvinnor halshöggs och adelsmän kunde välja halshuggning med svärd om bödeln klarade av det. Så småningom övergår rekryteringen av bödlar till att likna ett yrke som ärvs från far till son. Bödeln var en del av samhället men han levde i dess absoluta utkant. Knappt en bödel per län lär det ha funnits och avrättningarna var inte så många per år, då många dödsstraff omvandlades till höga böter eller spöstraff. Bödeln behövde fler arbetsuppgifter för att kunna försörja sig och på så vis växte andra uppdrag fram som inte vanliga människor ville befatta sig med. 
Många skrämmande människoöden skildras i domstolsprotokollen, men också enstaka positiva händelser finns att läsa. Skildringen av samhällets olycksbarn är även en form av släktforskning som vi inte alltid tänker på. Två timmar fullmatade med historia och släktforskning framförda på ett förträffligt sätt.

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Jan Ejdebäck

Föreningen har haft årsmöte

Föreningens årsmöte hölls den 23 februari. Liksom förra året leddes mötet på ett utmärkt sätt av Jan-Erik Nilsson.

Jan Ejdebäck omvaldes som ordförande och i övrigt består styrelsen av Håkan Larsson, Britt-Marie Magnusson Brinck, Rolf Carlsson,  Birgitta Areskoug och Viktoria Tropp. Suppleanter i styrelsen är Ingvar Hallgren och Nils-Gösta Käck. Gunnel Andersson som varit ledamot i styrelsen och föreningens sekreterare avtackades med blommor.

Redaktionskommitté för vår medlemstidning Ättlingen valdes och ser ut som förra året. Monika Moberg fortsätter som redaktör och Jan Ejdebäck sitter kvar som representant för styrelsen. Övriga i kommittén är Kaj Dahlquist, Lars-Olof Klaar Cecilia Löfgren och Inger Friggeråker.

Efter årsmötet fick vi lyssna till en spännande föreläsning av etnologen Inger Widhja som berättade om några av de högtider som firades förr och till stor del är glömda idag. Kanske kommer en och annan ur föreningen hädanefter behålla julgranen fram till 2 februari och då fira "Lille Jul" precis som man gjorde i våra trakter förr.

Text och bild: Viktoria Tropp

Gunnel o Jan Erik

Mötets sekreterare Gunnel Andersson och ordförande Jan-Erik Nilsson

Jan o Gunnel

Gunnel Andersson avtackas av ordförande Jan Ejdebäck

 

Inger Widhja

Inger Widhja berättade för medlemmarna om glömda högtider

 

Fler artiklar...