Årets sista medlemsmöte

Höstens sista möte för Skövde Släktforskarförenings medlemmar gick i julens tecken, men först var det luffare och luffarkultur - Göran Johansson från Hönsalottas Luffarmuseum i Boda glasbruk berättade engagerat om luffarens liv.

Luffare har väl alltid funnits men vilka som gått på luffen har ändrats under tidens gång. Den äldsta lagen om lösdriveri kom redan 1303 och den kom att gälla med vissa justeringar fram till 1885, då den nya lagen kom som även uppmuntrade till angiveri. Tiggeri var förbjudet och du fick inte vandra omkring utan mål eller anställning. Blev du påkommen kunde det resultera i någon månad på Svartsjöanstalten för männen och Landskrona fästning för kvinnorna. Den som angav en luffare fick betalt med ungefär 3 veckolöner vilket var mycket pengar för de allra flesta. Lösdriverilagen upphörde först 1957.

Luffarslöjden blev ett sätt att försörja sig, då materialet järntråd var billigt och lätt att bära med sig. Det krävde få verktyg och föremålen kunde tillverkas under resans gång. Föremålen var vardagliga och användes i nästan alla hushåll. Luffaren kunde också föra med sig ett urval av s.k. kortvaror eller erbjuda skärslipning. På det här sättet levde cirka 20 000 människor i Sverige, de flesta män men även kvinnor förekom. Vår siste luffare var Sten Persson från Vittsjö som dog 101 år gammal någon gång i början på 2000-talet.

Göran Johansson berättade om flera levnadsöden och visade ett urval av de produkter som salufördes. Detta framfördes på ett levande och humoristiskt sätt och med stor värme och medkänsla för de många gånger utsatta männen och kvinnorna som fick försörja sig så här.

Efter föredraget tog vår ordförande fram fiolen och spelade in julen. Kvällen avslutades med en julig smörgås under glatt samspråk och till sist ett boklotteri Och vilket lotteri! De flesta gick hem med en vinst. Nästa gång vi ses är den 19 januari och då är det nytt år.

Gran Johansson

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Jan Ejdebäck

Om mössmakare och gärningsmän

På vårt medlemsmöte i November talade Inger Widja om mössmakare och gärningsmän. Vi fick ta del av både bygdehistoria och klädedräktskultur i gamla tider. Gärningsmän visade sig inte ha med kriminalitet att göra, utan är en gammal beteckning för hantverkare.

Inger illustrerade sin text med fina bilder från förr som väl beskrev äldre tiders levnadsförhållande. Hantverksyrkena var väl reglerade under skråtiden. Mössmakare är en yrkestitel som inte finns kvar idag, men yrket var viktigt för att en kvinna skulle kunna klä sig korrekt. Till den traditionella dräkten för framför allt bondebefolkningen ingick en liten hård mössa ofta i ett vackert sidentyg. Denna mössa fick bäras av flickor från och med andra konfirmationsdagen och markerade ingången till vuxenvärlden. Bindemössan är vanlig i många av våra bygdedräkter.

Skräddare, skomakare, garvare, färgare, handsmakare, mössmakare m.fl. var alla viktiga i samhället. Först i slutet av 1800-talet får vi sömmerskor, som då var kvinnor och oftast hade en ateljé attarbeta i. Skräddaren gick från gård till gård och utförde sina beställningar på plats. Symaskinens inträde kom att ändra förhållandena radikalt eftersom den inte kunde transporteras. Det var en givande kväll som gav fin inblick i forna tiders förhållanden.

Inger Widhja

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Månadsmöte om domböcker

Claes Westling, arkivarie vid landsarkivet i Vadstena berättade om vad vi kan finna i de olika källorna som finns i Riksarkivet och de olika landsarkiven. Inledning blev en liten historisk tillbakablick över Riksarkivets 400 år. Greve Månsson Utter blev dess förste föreståndare år 1618.

Kyrkböckerna ger oss kunskap om födda och döda, bröllop och förflyttningar, men de berättar ganska lite om människorna och deras liv. Genom våra domböcker kan vi följa brottmål, arvstvister, förtalskampanjer och ekonomiska tvister m.m. Där finns det uppgifter från 1100-talet.

De äldsta lagarna är våra landskapslagar. Från 1350 gällde Magnus Erikssons landslag och så småningom byggdes ett system i flera steg upp med häradsrätt, lagmansrätt, hovrätt, Kungen och från 1789 Högsta Domstolen. Motsvarande för städerna fanns men då benämndes häradsrätten för rådhusrätt.

Till domböckerna fördes även bilagor som innehåller mer detaljerad information om människorna och deras levnadsförhållande. Andra arkiv att finna kunskap från är bouppteckningar, advokatfiskalens arkiv och svenskt diplomatorium, SDHK, vilket är renskrivet och katalogiserat. Statens arkiv från 1100-talet finns hos Riksarkivet och hos de olika landsarkiven runt om i Sverige. Privata arkiv kan finnas på olika ställen men även på landsarkiven. Claes visade med exempel ur domböcker och bouppteckningar hur t.ex. en arvstvist kan visa på släktskap där kyrkböckerna inte ger någon ledtråd. Ett givande föredrag avslutades med orden: Kloka kameler går till källorna.

ClaesOMargareta

Efter föreläsningen var det många medlemmar som passade på att prata lite med kvällens föreläsare. Här ser vi Margareta Löfvenborg och Claes Westling.

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Viktoria Tropp

Skövde släktforskarförening inledde hösten med ett föredrag om Mary Anderson av Ingrid Johnsson

Mary, bonddotter från Kållandsö, född den 27 augusti 1872 på Skattegården i Saleby, fick efter en knapphändig skolgång möjlighet att resa till Amerika. När Mary är 17 år skriver hennes äldsta syster till föräldrarna och argumenterar för att Mary och systern Hilda ska åka till henne. Fadern är negativ men modern förstår att detta är deras chans till ett bättre liv och lyckas övertala fadern att släppa iväg  flickorna. 1890 ger de sig iväg först till Göteborg, sedan med båt över ett stormigt hav till Hull i England, med järnväg till Liverpool och därefter båt över atlanten till New York. Första maj 1890 står de båda systrarna på den amerikanska marken efter en stormig överfart. Mary och Hilda slår sig ner hos systern i trakten av Chicago. Marys första arbetsplatser är som kocka till skogshuggare och hembiträde. Det är när hon arbetar hos en familj som hon får tillgång till dagstidningar och lär sig engelska mycket på egen hand genom att läsa tidningarna om och om igen. Mary är utåtriktad och tycker att arbetet i familj och hos skogshuggarna är ensamt och föga stimulerande därför söker hon sig vidare. 1893 är den stora världsutställningen i Chicago och via den får Mary arbete inom textilindustrin, om växer sig allt större under den här tiden. Förhållandena är bedrövliga och försöken att organisera facklig påverkan misslyckas. Året därpå får Mary anställning som nåtlare på en skofabrik och där påbörjas hennes karriär inom fackföreningsrörelsen. 1900 är Mary ordförande för det lokala facket och strax därefter även regionalt. Efter storstrejken 1910 i Chicago blir Mary invald i the Women Trade Union. 1915 ansöker Mary om amerikanskt medborgarskap.

Mary kämpar för kvinnors lika rättigheter, förbättrade arbetsförhållande och kvinnors hälsa. Ett program för kvinnors insatser i industrin under första världskriget för henne till Washington och the Labour Department. Fem presidenter kommer hon att arbeta under och vid Pariskonferensen för fred efter krigsslutet är Mary en av två kvinnor som deltar. Mary förestår Kvinnobyrån i 24 år mellan 1920-44. Kvinnors hälsa, möjlighet till skälig försörjning och reglerade arbetstider var frågor hon jobbade med hela livet.

Vid Sverigedagen i Minneapolis 1942 är Mary en av talarna. Mary blir hedersdoktor i juridik. Mary gör flera resor till Europa och besöker även Sverige och hembygden. Banden med systrarna är starka och de utgör hennes familj under alla åren i USA. Den 29 januari 1964 dör Mary. Ett arbetsfyllt liv är till ända och en stark kvinnoröst har tystnat.

Ingrid Johnsson har skildrat ett intressant och för många av oss okänt kvinnoöde ifrån vår hembygd.

IMG 2143

Text: Birgitta Areskoug

Bild: Viktoria Tropp

Skövdes NÅDD-registrerare prisades på släktforskarmässan

På 2018 års släktforskardagar i Växjö fick Skövde Släktforskarförenings registrerargrupp, som leds av Christina Helmby, motta diplom eftersom de utsetts till Årets NÅDD-registrerare.

Motiveringen löd:

Ett antal föreningsmedlemmar har på ett föredömligt sätt arbetat tillsammans i grupp med registrering av ett stort antal församlingar, allt med mycket god kvalitet. Gruppen har förutom i Västergötland gjort insatser på många andra håll i landet.

Ungefär 200 000 poster med motsvarande antal personer har registrerats med all önskvärd noggrannhet. Registreringen är kopplad till ett nationellt register med sökfunktioner som är till stor hjälp för släktforskare att hitta avlidna släktingar och bl.a. deras födelseort.

Uppmärksamheten kommer väl till pass för Skövde Släktforskarförening som i augusti om två år skall vara värd för Släktforskarförbundets Släktforskardagar, ett evenemang som kommer att fylla Arenan med föreläsningar, utställningar och andra aktiviteter under två dagar.

 På bilden ser vi delar av Skövdegruppen tillsammans med förbundets ordförande Erland Ringborg, samt projektledaren Anders Berg.

IMG 2018

Bild: Viktoria Tropp

Besök på begravningsmuseet i Falköping

Trots att vädret inbjöd till utomhusaktiviteter följde ett antal medlemmar med på föreningens besök på begravningsmuseet i Falköping.

Guiden, Håkan Nilsson, berättade om Fonus och om hur det kom till. Fonus i Falköping och Fredahls i Åsarp, båda alltså i Falköpings kommun, står för 75% av alla kistor i Sverige.  Vidare så berättade han om gamla begravningtraditioner och hur det har förändrats. En mycket sevärd utställning som man kan besöka dagtid på vardagar. Finns ingen guide till hands finns foldrar så man kan klara sig på egen hand och det är gratis.

Efter detta åkte sällskapet till Wallanders Nostalgimueeum i Vilske-Kleva, där man fick en tillbakablick på hur det var i skolan, olika butiker mm. Därefter intogs medhavd fika i den sköna vårsolen.

begravningsmuseet

Text och bild: Håkan Larsson

Långarydssläkten - unik eller vanlig?

Dagens föreläsare Johan Lindhardt och Per Andersson är närmast ansvariga för kartläggningen av den stora Långarydssläkten. Långaryd ligger på gränsen Västergötland/Halland, en gång i tiden också gräns Sverige/ Danmark. Förflyttningarna har i huvudsak gått västerut. Halmstads befolkning består till 19 procent av Långarydssläktingar medan det finns drygt en procent Långarydsläktingar i Skövde. 289 av Sveriges kommuner innehålleren Långarydssläkting.Några av dessa var på plats vid kvällens månadsmöte.

På mindre än 400 år har två personer i Långaryd gett upphov till 254000 släktingar. Detta kan man förmodligen räkna sig fram till för fler släkter, det unika är att just denna släkt är så noggrant kartlagt. Ett intressant föredrag med en del nya aspekter på släktforskningen.

Johan Linhardt

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Klagstorp av intresse även för våra kommande generationer

  På Skövde släktforskarförenings månadsmöte i april föreläste Evelina Grönlund över Klagstorps egendoms historia. Grundarbetet påbörjade Evelina redan under gymnasietidengenom insamlande av fakta för att hålla ett föredrag. Arbetet med Klagstorps historia kom även att omfatta en utställning och en bok.

Gårdens historia indelas i tre skeden, frälsetiden, skoltiden samt militärtiden. Evelina inledde med en intressant redogörelse för hur namnet uppkommit. En icke alltför djärv gissning är att det kan ha varit Klags eller Clas torp även den tyska stavningen Claushar förekommit. De äldsta noteringarna om gården Klagstorp är från 1390-talet, men byggnaderna vi ser idag är betydligt yngre. En rad ägare passerade förbi utan att avsätta några större spår fram till 1561, när riksrådet Hogenskield Bielke förvärvade egendomen. Riksrådet som var en av Sveriges mäktigaste personer fick dock ett tragiskt slut, då han först hamnade i onåd och  förlorade all egendom och slutligen miste även huvudet 1605. Släkterna Ribbing och Lilliehöök var ägare under nästan 200 år och det är under 1660-talet som huvudbyggnaden får sitt i princip nuvarande utseende. Catharina Charlotta Lilliehöök, 1731-1782, gifter sig i hemlighet  med Hertig Carl Philip, som dör redan efter ett par år. Därefter nytt äktenskap med Karl Hans Sparre af Sövdeborg. I detta äktenskap föds en son, Claes Erik Sparre. 1856 påbörjas en ny och dynamisk era i och med att egendomen köps av Peder Dyrssen, som kommer från Danmark med många nya kunskaper om hur ett modernt jordbruk ska drivas. Klagstorp har nu ett flertal olika verksamheter,  utöver jordbruket finns kvarn, såg, bränneri, mejeri och det är också Dyrssen som startar utbildning för lantbruket. Det stora röda sädesmagasinet kommer till under denna tiden. Skoltiden expanderar och 1912 tar hushållningssällskapet över driften och de sista åren går inriktningen från djur till motordrivna redskap och 1963 är epoken över. 1963 köper försvarsmakten egendomen med mark och hus, då de mekaniserade förbanden behöver mer utrymme än vad fotsoldater och hästar behöver.

Idag har byggnaderna rustats upp och Försvaret är alltjämt kvar. Trädgården som anlades på 1700-talet först en efter fransk modell med tydliga geometriska mönster och sedan en engelsk park har tyvärr fullständigt raserats under skoltiden då det blev grönsaker som gällde. Den som tar sig en promenad bortom huvudbyggnaden kan skönja spår efter den engelska parken då det finns mer ovanliga träd kvar. En intressant och givande kväll tack vare Evelina Grönlunds arbete åtföljt av fina teckningar på hus och kartor.

Klagstorp

Text: Birgitta Aureskog
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Den som väntar på nåt gott…

Så blev det äntligen dags för Arkivresan att komma till Skövde. För ett år sedan blev det snöhinder som definitivt stoppade besöket. Men nu var det alltså dags för Malin Juvas och medarbetare från Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg att gästa Biblioteket på Skövde Kulturhus. Vår släktforskarförening var särskilt inbjuden och var definitivt huvuddelen i publiken.

Det blev en trevlig och informativ tillställning om arkivens möjligheter. En försiktig med en presentation av grunderna i släktforskning följdes av allt djupare grävande i arkiven, på slutet inriktat på Skövde. Bl.a. visades det enda exemplaret av Skövdes stadsrättigheter från 1600 och en skövdelöjtnants privata och välskrivna reseberättelse ute från Europa. Det fanns ett spekulärt arkiv på Hasselbladskamerans rymdbilder m.m. Det finns också ritningar på intressanta byggnader, bla.a. Skövde Hotell och Bo Carlsson från vår förening kunde berätta den ruskiga berättelsen om varför det spökar på hotellet.

Modeller

Frelsning

Text: Jan Ejdebäck

Bilder: Britt-Mari Ejdebäck och Viktoria Tropp

Uppskattat DNA-café

Ett 30-tal DNA-intresserade släktforskare träffades i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för att delta i föreningens första men förhoppningsvis inte sista DNA-café. Här fanns möjlighet att lyssna på miniföreläsningar om de olika DNA-test som finns och få kunskaper om olika användbara metoder och webbsidor. Jan Ejdebäck och Cici Löfgren var dagens föreläsare. För de som ville fanns också möjlighet att topsa sig vilket ca 10 personer gjorde.

Mellan föreläsningarna var det fritt fam att diskutera med varandra och utbyta kunskaper och erfarenheter. För den som ville fanns också möjlighet att köpa fika till självkostnadspris. Bland de församlade visade det sig att det fanns några stycken som hade match med varandra.

JanOCici

Jan och Cici står beredda att påbörja dagens första föreläsning.

 

Fler artiklar...