Texttydningskurs

En vacker lördag i april, närmare bestämt den 6, samlades vi ca 50 personer i Allas Hus, Borgunda, för att lära oss tyda gammal skrift. Lärare var Tomas GH Johansson från Svenljunga. Han har tidigare gästat oss och som vanligt blev det en lärorik dag med praktiska övningar.

För att orka hela dagen bjöds vi på sopplunch med smörgås som Margareta Löfwenborg ordnat, vilket var mycket uppskattat och välsmakande.

När dagen var slut hade vi alla blivit klokare och duktigare på att tyda 1700-talsskrift!

Text: Susanne Pettersson

text-1.jpg

Bild: Tomas GH Johansson

DNA-släktforskning

Skövde släktforskarförening hade temakväll med DNA-forskning i fokus. Cici Löfgren, en aktiv medlem i föreningen och tillika mycket duktig på släktforskning med hjälp av DNA, visade hur man tolkar sina DNA-resultat.

Cici berättade att innan man testar sig skall man tänka på att man kan få oväntade resultat. Man får en lista med personer man delar DNA med, men inte hur man är släkt. Därför är det viktigt med en traditionell forskning för att reda ut sina testresultat.dna-1.jpg

Det finns flera olika företag som erbjuder DNA-tester. Hos några av dem kan man föra över sina resultat till en annan aktör och på så vis utökar man DNA-träffarna.

Av de ca 25 deltagarna som var på plats var det flera som testat sig tidigare och några hade DNA-träff med varandra. Ett par hade hittat den gemensamma anan och andra forskade vidare på detta.

För dem som inte testat sig gavs det möjlighet att köpa ett DNA-test.

Det är ett stort intresse för detta och på de kommande Släktforskardagarna, som går av stapeln i augusti i Skövde, kommer det hållas föredrag och bland utställarna finns flera av företagen som erbjuder DNA-tester. En av föreläsarna är Peter Sjölund, känd för att ha hjälpt polisen med att lösa ett dubbelmord med hjälp av DNA-släktforskning.

dna.jpg

 

*****************************************************************************

 

Årsmötet 3 mars 2022

Den 3 mars hade vi årsmöte i Skövde släktforskarförening.

Ordförande Susanne Pettersson hälsade alla varmt välkomna. Mötet började med en parentation för de medlemmar som gått bort under året.

Till årsmötets ordförande valdes Jan Ejdebäck, som tidigare var ordförande i föreningen.

Förutom de sedvanliga årsmötesfrågorna fanns ett förslag från styrelsen på en ändring av stadgarna. Ett förslag har funnits tillgängligt för medlemmar under en tid, och diskuterades. Några ändringar skall göras och läggas ut på nytt för att kunna ta ett slutgiltigt beslut på medlemsmötet den 21 april.

Det blev inte några förändringar i styrelsen eller i programkommittén. I redaktionskommittén avgick Bert-Ola Karlson och ersätts av Rolf Arvidsson. Nya revisorer blev Bert-Ola Karlson och Sten-Göran Fock, revisorssuppleant blev Jan Fredriksson. I valberedningen blev det omval på Tommy Hoff och Cecilia Löfgren samt nyval på Bengt Andersson.

Efter detta smakade det gott med kaffe och semla.

Bengt Grewin var inbjuden för att visa den film han har gjort ”Ett alldeles ovanligt vanligt liv”. Filmen handlade om hans mormor, Betty Happstadius, som var född 1890 och blev 104 år gammal. Bengt filmade sin mormor när han intervjuade henne för många år sedan. Han kombinerade då sina stora intressen – film och historia. Efter många år blev filmen färdig och den tog med oss på en tidsresa genom 1800- och 1900-talet. Bettys 104-åriga liv kom att till stor del präglas av den svenska torvindustrins uppgång och fall.

Det var en mycket varm och kärleksfull berättelse om hans mormors uppväxt och livsvillkor vid förra sekelskiftet.

grewin.jpg

 

 

Julfest med film av Lennart Strand

Torsdagskvällen bjöd, som sig bör när det är julfest, på ett riktigt snöfall. Ett 50-tal medlemmar hade samlats för att träffas och ha lite julmys. Kvällen inleddes med glögg, en lott och julmusik.

Lennart Strand besökte oss och visade en film han gjort, ”Mina kvarter i Skövde”, med gamla bilder från Skövde. De flesta bilderna var tagna på 50- och 60-talet som visade den gamla träkåkstaden. På 60-talet revs många hus och hela kvarter har ersatts av nya hus. För att underlätta för oss har Lennart fotograferat platserna från samma vinkel som det ser ut idag. Detta var mycket uppskattat.

Efter filmen bjöds det på julsmörgås och kaffe med lussebulle. Under fikat hade vi dragning av lotteriet. Vinstbordet var välfyllt med fina priser som medlemmar skänkt. Det var böcker, cd-skivor och usb-minnen med register som vi släktforskare uppskattar, men även handvävda mattor och konstverk.

Susanne Pettersson

Ostindienfararna

Den här torsdagskvällen begav sig släktforskarna i Skövde ut på en ordentlig resa. Nu till landet öster om Indien.

Redan på 1500-talet planerades flera expeditioner i österled och alla sjöfarare var nyfikna på att få kunna göra affärer i det okända landet. Det gjorde att marknadsföringen för att få besättning och medhjälpare på fartyget gick ovanligt lätt.

Vi kan kalla skeppet för Ostindiefararen nummer ett. Vi har ju i nutid nu på 2000-talet begåvats med en i princip exakt kopia av ettan med hemmahamn Göteborg.

Den har gjort samma resa som originalet gjorde. Ostindiska Companiet bildades 1731 och de handlade främst med Kina. 

Båten kunde lasta 800 ton och hade proviant och vatten till de drygt 80 sjömännen för månader och som var tvunget att kompletteras under resornas gång.  Det fanns färskt kött i form av levande djur ombord nere i skansen. Både kor och grisar

Fram till kompaniets nedläggning 1813 hann man med att göra 132 resor med 37 olika skepp. Främst var det varor som kryddor, tyger, te och porslin som inledningsvis gav stora vinster till ägarna. Då liksom nu innebar det höga kostnader att genomföra expeditioner med båt till avlägsna mål och lönsamheten sjönk drastiskt på kort tid.

Den som nu guidade oss på vår resa var den i kretsarna mycket kände museiintendenten från Göteborg Lars Olof Lööf. Det han inte kunde om Ostindiska kompaniet var nog inte värt att veta. Han har dessutom producerat sig i skrift som kommer att finnas på biblioteket.

Text Sören Andren. Bild Lars-Olov Lööv

Arkivens dag

På stadsmuseet huserade Skövde släktforskarförening och hjälpte många som hade släktforskningsfrågor. Det var även de som undrade hur de skulle forska fram vilka som bott i deras hus genom tiderna. Om man inte har tid och möjlighet att åka till olika arkiv finns det gott om digitala arkiv att söka bland, vilket släktforskarna visade.

Göran Hellstrand, som skrivit en bok om ”Tjuven från Hjärtum”, höll ett föredrag om den samme. Hans namn var Oskar Strömblad och genom åren som Göran skrev boken så blev det hans vän. Oskar var en speciell tjuv, han skrev nämligen dagbok. De ca 90 handskrivna sidorna skrev han på Härlanda runt 1920 och därefter finns ett litet rött häfte om senare delen av hans liv. Göran har kontrollerat alla uppgifter som ”tjuven” skrivit om och allt stämmer. Det finns även en fängelsedirektör i Karlstad som skrivit om honom. Oskar var på sin tid en av de som suttit inne längst under sin levnad.

Oskar stal aldrig från kvinnor eller de som hjälpte honom och han värnade om de svaga. Han hade ett hetsigt temperament som gjorde att han råkade illa ut vid flera tillfällen då han försvarade svaga personer som blev illa behandlade. Flera av hans fängelsevistelser kom till på detta viset.

Hans högsta önskan var att hitta kärleken, gifta sig och bilda familj. En önskan som inte gick i uppfyllelse, men han hade flera kärlekar och skrev kärleksbrev som smugglades ut från fängelset. Oskar hade fantasi och var finurlig, flera gånger verkade det som att hans liv var på rätt väg men på något vis blev det fel i sista ändan. Han skyllde inte på någon annan utan sa att det var hans eget fel att han blev en tjuv.

1937 dog Oskar, 68 år gammal, på interneringsfängelset i Karlstad. Han blev sänd till anatomiska institutet i Uppsala. Vad som hände med hans kropp sedan vet vi inte.

Årsmöte del 2

Som komplettering till det konstgrepp som tagits för att Släktforskarföreningen skulle kunna arbeta under en ny styrelse då pandemin var som mest besvärande togs det friska tag vid samlingen förra veckan.

Mötet kallades årsmötet del två och den nyligen avgångne ordföranden, Jan Ejdebäck fick ta på sig rollen som mötesordförande. Det slutade så väl att föreningens vise ordförande Håkan Larsson å den nya styrelsens vägnar föreslog att Jan skulle utses till hedersmedlem i föreningen. Röstningen togs med acklamation och varmaste applåder från de drygt fyrtio närvarande medlemmarna.

Ordförande Susanne Pettersson informerade om kommande aktiviteter i november. Den 13 november är det Arkivens dag som släktforskarföreningen tillbringar på Skövde stadsmuseum. Är man nyfiken på släktforskning eller vill ha släktforskarhjälp rekommenderas ett besök. Dessutom blir det föreläsning om ”Tjuven från Hjärtum”. På onsdagar bemannas stadsbiblioteket där man kan få släktforskarhjälp, nästa månadsmöte är den 25 november då man har en föreläsning om Ostindiefararna. När Kulturveckan invigs i Skövde bemannas biblioteket under fredag -söndag.

Sedan tog Håkan över hela tillställningen och gav en lite lärande föreläsning om Hugenotter. Något som det inte var många av åhörarna kände så mycket till om.

Ursprunget är från det katolska Frankrike på 1500–1600-hundratalen. En gammal schweizisk federation tros ligga bakom benämningen Hugenott.  Där hade ungefär samtidigt som Martin Luther (död 1546) ville reformera den kristna läran en grupp som under ledning av Jean Calvin, som var protestantisk reformator, bildats i Frankrike.

Calvin fick snabbt många anhängare men också starka fiender från Stat och kyrka. Som mest räknades två miljoner hugenotter i Frankrike. Mer än 50 000 protestanter (hugenotter) blev mördade av katolikerna i Frankrike. De fick inte utöva sin tro och cirka 400 000 flydde landet. Hugenotterna var skickliga hantverkare, köpmän, bankirer, och arkitekter.

C:a 200 kom till Sverige och startade verksamhet här, bla verkade dom i den så kallade Skepssbroadeln, och dom tio största aktörerna där var hugenotter som stod för 50% av all export under 16- och 1700-talet då främst järn, tjära och beck, samt importerade tyger, galanterivaror, vin, socker mm. Dessutom var hugenotterna konstnärer och arkitekter som ritade bla Stenhammar, Mariedals slott vid Lundsbrunn, Rössberga vid Falköping, Fiholm, Göta hovrätt i Jönköping mm. Så deras påverkan i Sverige på 16-1700talet var stort.

håkan.JPG

***************************************

Livdrabanter

Redan Gustaf Vasa insåg att han var tvungen att ha en personlig livvakt för att leva tryggare. Han lät bilda en styrka av pålitliga och lojala unga män främst från släkt och vänner och ur adeln. De skulle ansvara för tryggheten där han bodde både i huvudstaden och på sina vistelser runtom i   riket.  Styrkan kallades för drabanter och fungerade som just livvakt/livgarde-styrka ända fram på 18-hundrandratalet.  Namnet gav med sin koppling till adeln en finare klang åt regementen som kallade ett av sina kompanier för Livkompani.

De har blivit en Traditionsbevarare för högtidliga sammanhang in i våra dagar som vid betydelsefullt statsbesök och vid riksmötets högtidligs öppnande.  Livdrabanterna har behållit en hög status och används ofta som en uppvisningsstyrka i exercis.

När nu Skövde släktforskarförening lockade den erfarne judiske släktforskaren och historikern Thomas Fürth hit till militärstaden Skövde för att prata om drabanter lockades flera medlemmar till lyssning. De ville veta om de själva hade någon drabant i sin tidigare släkt. Och var som åhörare som nyfikna på dess ursprung och historia.

   NU blev det kanske inte riktigt så, men väldigt intressant i alla fall. Thomas visade sig vara en driven och erfaren släktforskare anlitad av ledande forskargrupper ut i Europa.

Snabbt kastade han sig över Drabanterna och härledde drabantnamn namn Kyhler , Köhler och Schöneman  både bakåt och framåt och hur de gift sig. Familjenamn som Köhler, visade sig ha drabanter som avlägsna släktingar, kanske mest i Pommern  och delar som tidigare var svenska besittningar.

 

STF2.jpg

Thomas Fürth

-+-+-+--+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-

Höstutflykt Forsby Kyrka

Man behöver inte vara religiös för att besöka våra kyrkor, men man kan lätt bli det om man söker upp en så underbar plats som Forsby med sin urgamla kyrka och sockenmagasin. Innan tidräkningen för kyrkan kan man lätt föreställa sig en hedniskt vacker plats där man tog hand om sina generationer och bevarade minnen.

Skövdes släktforskare var i torsdags inbjudna till ett studiebesök på plats med lokal guidning. Det kändes som ett riktigt sug efter lite gemensam kultur och tillströmningen av medlemmar var god. Den lilla kyrkan blev lagom välfylld.

Forsby kyrka är en av Sveriges äldsta. Mycket av den är i ursprungligt skick med att flera både brutala men pietetsfulla om- och tillbyggnader genom århundradena. Analyser har visat att träet i korets två takstolar är avverkat 1130 respektive 1131.

Nytt för många var nog att det väl bevarade sockenmagasinet också var den plats där skatten till prästen ”tiondet av skörden” förvarades liksom överskott av säd i reserv för dåliga tider. Huseby gård intill kyrkan fungerade som en av de åtta kungsgårdarna i Västergötland där kungen bodde vid behov men som sköttes av fogdar som indrev skatterna i bygden.

Text Sören Andrén

Forsby2.jpg

En besökare samtalar med guiden Bo Carlsson (till höger på bilden).

Bild: Britt-Marie Magnusson Brink

***********************************************************

Kvinnor som fotsoldater

Äntligen kom vi igång med månads- och föredragsträffar. Fullt hus med så många åhörare som tilläts.

Alla förväntade sig en mjukstart, men föreläsaren ville annat. Den mycket kunnige och lättlyssnade arkivarien Stefan Högberg, 44 år, från Göteborg trollband med djup kunskap om kvinnor som fotsoldater under särskilt tidig medeltid, runt 1000-talet. Vid utgrävningar har man funnit ett par tre kvinnor som begravts enskilt i särskilt påkostade gravar där de fått med sig sin militära utrustning och minnessaker.

Argumenten om för eller emot kvinnor i frontstrider fanns tidigt och grundade sig främst på att striden krävde stor muskelstyrka och att kvinnorna skulle se till familjens fortlevnad på hemmaplan. I regel hittar man i historien kvinnor som deltagare i korsfararnas trossar, medan ledande frontkvinnor, som tagit över sina stupade makars makt i offensiva militära operationer inskränker sig till ett 20-tal. I dag är det egentligen bara Nordkorea som har stridande kvinnor i sina frontförband. I den svenska försvarsmakten strävar man efter en ökning av antalet kvinnor som gör värnplikten och fortsätter i militär karriär.

kv2.jpg

-+-+-+--+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-

Fler artiklar...