Pigor, drängar och hembiträden

 

Ja, det blev stor uppslutning när Skövde släktforskarförening hade höstens första månadsmöte. Ann-Charlotte Laudon-Tegerhult återupprättade pigornas och drängarnas anseende. Politiker som pratar om pigjobb som något nedlåtande fick Ann-Charlotte att reagera. I dåtidens Sverige var man till stor del självförsörjande, allt skulle göras och tillverkas för hand. Man fick utbildning genom att arbeta praktiskt på gården. Därmed blev man redo att förbereda sig för vuxenvärlden och skaffa sig ett eget hem. Allt var inte bättre förr men vi fick en mycket intressant föreläsning och kanske en annan syn på pigorna, drängarna och hembiträdena.

PIGOR2.jpg

Släktforskardagarna 2022

Vilken fest det blev!

Skövde släktforskarförening arrangerade Släktforskardagarna i Skövde. Det skulle skett 2020 men pandemin kom emellan. Spänningen har varit stor, kan vi genomföra det i år? Det gjorde vi! Projektgruppen som startade redan 2018 återupptog arbetet och den 20 och 21 augusti fylldes hela Arena Skövde med släktforskare från Sverige och Norden. I utställningshallen samsades 70-talet utställare och de 30 föreläsarna avlöste varandra.

Hemvärnets musikkår spelade på invigningen som startades med en fanfar. Mats Löwing, präst från Tidaholm, talade passande nog om prästens historiska roll då de förde husförhör, födelseböcker och dödböcker, som släktforskarna idag använder.

Allt det här hade inte gått att genomföra utan alla de ca 100 ideella funktionärerna som ställde upp hela helgen!

Vi vill även tacka våra samarbetspartner Sveriges släktforskarförbund, Skövde kommun, huvudsponsorn ArkivDigital och alla sponsorer och övriga samarbetspartners.

SFD_2.jpg

 

 

 

Utflykten 21 maj

Skövde Släktforskarförening har varit på utflykt till Bo Carlsson i Karstorp Forsby.
Bo berättade med inlevelse om Karstorps by och gården och dess historia.Bo har gjort om ladugården till utställningshall, där det finns en samling av gamla lantbruksföremål och redskap, han berättade om dess historia och användning, vidare berättade Inger Widhja om linberedning och dess redskap. Bo har även ett mindre timmerhus på gården som han byggt själv med eget sågat virke, han har där inrett ett mindre museum med med äldre redskap för snickeri, gamla husgeråd, en av dom första datorerna mm. Med tanke på det ihållande regnet denna dag så var uppslutningen god, efter guidning intog vi medhavd fika i gårdens äldsta hus som Bo också renoverat omsorgsfullt. Bo hade även boken" Hundra händelser" om tidens gång i Forsby till försäljning.
BoC
**********************************************************

Temakväll Arkiv Digital

Den 12 maj samlades vi för att ha en temakväll om funktionerna i Arkiv Digital. Cici Löfgren berättade om funktionerna, de olika arkiven och registren som finns i systemet. Det är verkligen imponerande hur detta har utvecklats och alla miljoner skannade bilder som finns i systemet. Förutom de skannade böckerna finns sökbara register vilket är ett stort hjälpmedel i släktforskningen.

Ja, listan kan göras lång på alla funktioner som finns… Vi blev i alla fall lite klokare och fick nya tips på hur vi kan komma vidare i vår släktforskning.

220512-ad.jpg

**************************************************************************

"Bondetro och kyrkoro”

Den 21 april hade vi medlemsmöte där det skulle röstas om ändring av stadgarna. Frågan togs upp på årsmötet i mars och nu skulle det röstas ännu en gång. Resultatet blev ett enhälligt ja till de nya stadgarna som nu finns upplagda på hemsidan.

Efter det fick vi lyssna på ett mycket intressant föredrag av Göran Malmstedt ”Bondetro och kyrkoro”. Lärde oss massor av saker vi inte visste förut samt gav bakgrund till många seder och bruk. Ord och olika talesätt samt hur belöningar samt bestraffningar kunde gå till berördes också på ett intressant sätt.

Tackade Göran för ett mycket bra genomfört föredrag med ett exemplar av vår Ättlingen samt en presentcheck.

Fika förtärdes därefter - kaffe, te och fralla.

Tack till Gunell & fikagänget!

 

Förlaget om boken:Bondetro.jpg

Bullriga bybor, skällande hundar och bråkiga ungdomar var en vanlig syn i en kyrka i 1600-talets Sverige. Trots undervisning, övervakning och olika former av bestraffningar lyckades inte statsledningen fostra folket till goda lutheraner och ordentliga kyrkobesökare. Kyrkoledningens stränga krav på ett värdigt uppträdande var inte något som gick hem hos gemene man. Även om gudstron var stark hos församlingsborna drog de sig inte för att motarbeta den präst som kom i konflikt med dem.

I Bondetro och kyrkoro diskuterar historikern Göran Malmstedt den folkliga religiositeten och mentaliteten under 1600-talet. Bland annat går han igenom i vilken utsträckning folket tagit till sig reformationens budskap och hur det till synes vanvördiga uppträdandet kunde förenas med den starka gudstro som rådde i samhället.

*************************************************************** 

Texttydningskurs

En vacker lördag i april, närmare bestämt den 6, samlades vi ca 50 personer i Allas Hus, Borgunda, för att lära oss tyda gammal skrift. Lärare var Tomas GH Johansson från Svenljunga. Han har tidigare gästat oss och som vanligt blev det en lärorik dag med praktiska övningar.

För att orka hela dagen bjöds vi på sopplunch med smörgås som Margareta Löfwenborg ordnat, vilket var mycket uppskattat och välsmakande.

När dagen var slut hade vi alla blivit klokare och duktigare på att tyda 1700-talsskrift!

Text: Susanne Pettersson

text-1.jpg

Bild: Tomas GH Johansson

DNA-släktforskning

Skövde släktforskarförening hade temakväll med DNA-forskning i fokus. Cici Löfgren, en aktiv medlem i föreningen och tillika mycket duktig på släktforskning med hjälp av DNA, visade hur man tolkar sina DNA-resultat.

Cici berättade att innan man testar sig skall man tänka på att man kan få oväntade resultat. Man får en lista med personer man delar DNA med, men inte hur man är släkt. Därför är det viktigt med en traditionell forskning för att reda ut sina testresultat.dna-1.jpg

Det finns flera olika företag som erbjuder DNA-tester. Hos några av dem kan man föra över sina resultat till en annan aktör och på så vis utökar man DNA-träffarna.

Av de ca 25 deltagarna som var på plats var det flera som testat sig tidigare och några hade DNA-träff med varandra. Ett par hade hittat den gemensamma anan och andra forskade vidare på detta.

För dem som inte testat sig gavs det möjlighet att köpa ett DNA-test.

Det är ett stort intresse för detta och på de kommande Släktforskardagarna, som går av stapeln i augusti i Skövde, kommer det hållas föredrag och bland utställarna finns flera av företagen som erbjuder DNA-tester. En av föreläsarna är Peter Sjölund, känd för att ha hjälpt polisen med att lösa ett dubbelmord med hjälp av DNA-släktforskning.

dna.jpg

 

*****************************************************************************

 

Årsmötet 3 mars 2022

Den 3 mars hade vi årsmöte i Skövde släktforskarförening.

Ordförande Susanne Pettersson hälsade alla varmt välkomna. Mötet började med en parentation för de medlemmar som gått bort under året.

Till årsmötets ordförande valdes Jan Ejdebäck, som tidigare var ordförande i föreningen.

Förutom de sedvanliga årsmötesfrågorna fanns ett förslag från styrelsen på en ändring av stadgarna. Ett förslag har funnits tillgängligt för medlemmar under en tid, och diskuterades. Några ändringar skall göras och läggas ut på nytt för att kunna ta ett slutgiltigt beslut på medlemsmötet den 21 april.

Det blev inte några förändringar i styrelsen eller i programkommittén. I redaktionskommittén avgick Bert-Ola Karlson och ersätts av Rolf Arvidsson. Nya revisorer blev Bert-Ola Karlson och Sten-Göran Fock, revisorssuppleant blev Jan Fredriksson. I valberedningen blev det omval på Tommy Hoff och Cecilia Löfgren samt nyval på Bengt Andersson.

Efter detta smakade det gott med kaffe och semla.

Bengt Grewin var inbjuden för att visa den film han har gjort ”Ett alldeles ovanligt vanligt liv”. Filmen handlade om hans mormor, Betty Happstadius, som var född 1890 och blev 104 år gammal. Bengt filmade sin mormor när han intervjuade henne för många år sedan. Han kombinerade då sina stora intressen – film och historia. Efter många år blev filmen färdig och den tog med oss på en tidsresa genom 1800- och 1900-talet. Bettys 104-åriga liv kom att till stor del präglas av den svenska torvindustrins uppgång och fall.

Det var en mycket varm och kärleksfull berättelse om hans mormors uppväxt och livsvillkor vid förra sekelskiftet.

grewin.jpg

 

 

Julfest med film av Lennart Strand

Torsdagskvällen bjöd, som sig bör när det är julfest, på ett riktigt snöfall. Ett 50-tal medlemmar hade samlats för att träffas och ha lite julmys. Kvällen inleddes med glögg, en lott och julmusik.

Lennart Strand besökte oss och visade en film han gjort, ”Mina kvarter i Skövde”, med gamla bilder från Skövde. De flesta bilderna var tagna på 50- och 60-talet som visade den gamla träkåkstaden. På 60-talet revs många hus och hela kvarter har ersatts av nya hus. För att underlätta för oss har Lennart fotograferat platserna från samma vinkel som det ser ut idag. Detta var mycket uppskattat.

Efter filmen bjöds det på julsmörgås och kaffe med lussebulle. Under fikat hade vi dragning av lotteriet. Vinstbordet var välfyllt med fina priser som medlemmar skänkt. Det var böcker, cd-skivor och usb-minnen med register som vi släktforskare uppskattar, men även handvävda mattor och konstverk.

Susanne Pettersson

Ostindienfararna

Den här torsdagskvällen begav sig släktforskarna i Skövde ut på en ordentlig resa. Nu till landet öster om Indien.

Redan på 1500-talet planerades flera expeditioner i österled och alla sjöfarare var nyfikna på att få kunna göra affärer i det okända landet. Det gjorde att marknadsföringen för att få besättning och medhjälpare på fartyget gick ovanligt lätt.

Vi kan kalla skeppet för Ostindiefararen nummer ett. Vi har ju i nutid nu på 2000-talet begåvats med en i princip exakt kopia av ettan med hemmahamn Göteborg.

Den har gjort samma resa som originalet gjorde. Ostindiska Companiet bildades 1731 och de handlade främst med Kina. 

Båten kunde lasta 800 ton och hade proviant och vatten till de drygt 80 sjömännen för månader och som var tvunget att kompletteras under resornas gång.  Det fanns färskt kött i form av levande djur ombord nere i skansen. Både kor och grisar

Fram till kompaniets nedläggning 1813 hann man med att göra 132 resor med 37 olika skepp. Främst var det varor som kryddor, tyger, te och porslin som inledningsvis gav stora vinster till ägarna. Då liksom nu innebar det höga kostnader att genomföra expeditioner med båt till avlägsna mål och lönsamheten sjönk drastiskt på kort tid.

Den som nu guidade oss på vår resa var den i kretsarna mycket kände museiintendenten från Göteborg Lars Olof Lööf. Det han inte kunde om Ostindiska kompaniet var nog inte värt att veta. Han har dessutom producerat sig i skrift som kommer att finnas på biblioteket.

Text Sören Andren. Bild Lars-Olov Lööv

Fler artiklar...