Släktforskarnas vårutflykt till Garnisonsmuséet

Skövde Släktforskarförenings förste ordförande och stiftare Björn Lippold hälsade föreningen välkommen till Axvall och Garnisonsmusèet. Han berättade kort om föreningens grundande 1981, att föreningen snabbt växte i antalet medlemmar och det finns ju ett fortsatt ökande intresse för släktforskning. Redan 1983 startade Björn arbetet med Soldatregistret, som i dag innehåller uppgifter om soldater mellan åren 1682–1901. Fortfarande utvecklas registret och inom kort publiceras uppgifter om de 6000 fångar från hela landet som fick straff utdömt som arbete på Karlsborgs Fästning.

Björn berättade om hur garmisonsmuséets utställning är uppbyggd. Militärt material har ordnats i olika sektioner och det finns en rik provkarta på olika utrustning och aktiviteter. Bl.a. berättade han om försvarets första provflygningar på Axvall 1912 av löjtnanten de Porat och kaptenen Hamilton, Mer kan du läsa om detta och annat på www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/tiff_artiklar/tiff_2016_2_Garnisonsmuseet_skaraborg_axevalla_hed.pdf

Efter egen rundvandring och några direktkontakter med Soldatregistret åkte vi nöjda hem, imponerade av det Garnisonsmuséets frivilliga styrkor åstadkommit.

Lippold

Garnisonsmuseet2

Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Filmkväll med Leif Crona

Det sista månadsmötet för terminen gästades av Leif Crona, som spelat in åtskilliga filmer av skiftande karaktär. Huvudnumret för kvällen var en film om framväxten av Aspö Ekologi och Frostaliden, som då dokumenterats föredömligt före och efter förändringen. Bilder tagna från drönare gav en fantastisk överblick över områdena. Filmen beskrev hur byggaren, Skövdebostäder, försökt ta till vara och använda den gamla fina miljön i den nya byggnationen. Tyvärr var en del byggnader i för dåligt skick att bevara eller restaurera, men ersatts med ekologiskt anpassad bebyggelse med plats för många.

Som bonus visade Leif filmer härliga filmer från Våmbsdalen och Ryds ängar, som båda riskerar att påverkas av dagbrott för cementtillverkning respektive asfalt. Underbara miljöer som är av stor natur- och kulturvärde och av stort värde för Skövdebornas fritid och rekreation. Det är inte ofta vi får se actionfilm hos släktforskarna men filmen om Sundbergs ”watercar” i full fart över Örlen var häftig. Alltså en amfibiebil som på sekunder kunde förvandlas från bil till båt. Och ett vackert porträtt tecknades över Beda i Varola, som har hittat lugnet i sin stuga, väl illustrerat i sitt måleri.

Crona Watercar 1 Crona Watercar 2

Bild: Britt-Mari Ejdebäck från Leif Cronas originalfilm. T

ext Jan Ejdebäck

Släktforskning i tid och otid

Lördagen den 27 april var det ett föredrag hos Skövde släktforskarförening som hade rubriken Släktforskning i tid och otid (och lite Skövde). Det var ett mycket intressant och givande föredrag. Det gav idéer till hur den egna släktforskningen kan bli mer än bara födda, vigda och döda.

Jag sammanfattar här det som togs upp vid föredraget och lägger in egna funderingar i det hela.

Prata med levande släktingar
Det är så lätt att glömma bort att prata med de släktingar vi har. Både de som är äldre men även de i vår egen ålder. Be dem berätta vad de vet och minns av äldre släktingar, be dem hjälpa till att identifiera vilka personer det på gamla fotografier mm. Om du har möjlighet, spela in samtalet. Jag fick en diktafon i julklapp för några år sedan, och den har jag använt när jag har pratat med mina föräldrar och när jag var i USA för några år sedan pratade jag med min morbror och hans fru i närmare tre timmar. Det är guld värt att ha de uppgifterna sparade.

Gör anorna levande
Besök hus och gårdar där anorna bodde och verkade. Ibland finns inte huset kvar, men bara att vara där ens anor bodde och där de hade sin vardag, det betyder mycket för mig. Jag var för några år sedan i Glava och vid Glava glasbruk där min farmors farfarsfar var brukspatron. Det finns ett museum där som var mycket fint och lärande. Jag har bilder från det besöket under mina bilder för Kjellman.

Var grundlig och kritisk
I släktforskningen gäller följande:

  • Var grundlig i din forskning.
  • Använd flera källor, första handskällor helst. Ange vilken slags källa uppgiften kommer från.
  • Använd källor som är så nära händelsen i tid som möjligt.
  • Ställ frågor. Stämmer detta? Varför blev det så här? Hur kunde detta ske?
  • Dokumentera.

Släktens hemligheter
För en släktforskare är det extra spännande att hitta att en ana suttit i fängelse eller gjort något annat spektakulärt. Det finns då oftast mer information att hitta i källor som domböcker, fångrullor. Det är dock viktigt att tänka på att det som är så spännande och självklart för dig som släktforskare att "rota i", kanske inte uppskattas av andra att det görs publikt. Ingen kan dock hindra dig från att forska i det, men vad som finns på egna datorn eller det som publiceras, det är stor skillnad.

Föreningsaktivitet och andra släktforskare
Det är så lätt att glömma den kunskap som släktforskare kan ge varandra. Söktips, läshjälp och andra praktiska tips är lätt att glömma hur värdefullt det är.

Inte bara kyrkböcker
Det finns så otroligt mycket annat källmaterial att titta i för att lära sig mer om sina anor och det liv de levde. Exempel är:

  • Tidningar (lokala och nationella)
  • Militärt material
  • Kartor (t ex Historiska kartor hos Lantmäteriet)
  • Sockenkartor (som många släktforskarföreningar tagit fram)
  • Andra arkiv som Kommunarkiv (betyg, skolfoton mm kan fås här)
  • Barnavårdsnämnden
  • Fastighetslängder (finns i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet). Finns för t ex Skövde.
  • Kommunionlängder (iofs ett kyrkoboksmaterial). I dessa längder skrevs alla upp som var på plats när nattvarden togs. Jämför med husförhörslängd/församlingsbok och det går att se vilka som var besökare.
  • Rosenbergs geografiska lexikon (finns på nätet i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
  • Alfabetiska register (över t ex företag). Finns för Skövde i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
  • Statistiska tabeller.
  • Brevskrivarregister (finns i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
  • Domböcker
  • ALVIN (https://alvin.info) Universitetsbibliotek
  • Herdaminnen. En del finns tillgängliga på nätet, annars kolla antikvariat!
  • Projekt Runeberg på nätet.
  • Dagböcker (sök i Libris på nätet)
  • Arbetsplatser. Företagsarkiv kan finnas på företagen i sig, annars i kommunala arkiv eller på landsarkiven.
  • Hembygdsföreningar

Text: Cici Löfgren

En släktgård och dess historia

När Peter Smedgård nalkades den släktgård som gått i arv i hustrun Evas släkt sedan början 1600-talet kunde han inte ana vilken skatt som gömdes där. Inte som pengar, men i form av oskattbara dokument, verktyg och väggar som talade. Med stort engagemang har han studerat de papper som låg undanstoppade och beskriver livet på gården från dess begynnelse. Likaså ett stort antal brev och vykort. Därtill har han med stort tålamod studerat tillgängliga digitala dokument i form av mantalslängder, landskapshandlingar och domböcker. Tillsammans har han byggt upp en historia omfattande 12 generationer och mycket finns illustrerat i de gamla möbler, husgeråd och verktyg som är bevarade. Det blev en riktigt spännande historia, som han nu byggt upp under ett par års tid och nu presenterade för oss.

SMED 1

SMED 2

Protokoll fr rebro 1762 Per Jonsson

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Peter Smedgård, Sören Andrén

Skövde släktforskarförenings årsmöte 2019

Årsmöte har avhållits hos Skövde Släktforskarförening och det var ett välbesökt möte som fyllde PRO-lokalen på Skolgatan till bristningsgränsen. Sedvanliga årsmötesförhandlingar genomfördes, styrelsen fick förnyat förtroende under Jan Ejdebäcks ledning. En kort information om det kommande årets aktiviteter hölls. Några ord sades också om arrangerandet av släktforskardagarna 2020 i Skövde. Projekteringen har börjat att rulla igång så smått.

Därefter följde ett föredrag av Christer Westerdahl under rubriken: Bondeliv i Västergötland en elegisk bildsafari i 1800-talet med början efter förlusten av Finland 1809. Christer kåserade runt en rad bilder som var och en symboliserade en händelse eller företeelse. Inledning blev en bild på Kristinehamns fattigbössa, Lusasken kallad. Dessa bössor fanns över hela Sverige då tiderna var svåra efter flera krig och förlusten av Finland betungande. Namnet lusasken fick Kristinehamn dras med länge till och med i våra dagar förekommer det. Nödåren 1867 med svår köld, 1868 med torka och 1869 missväxt förändrade bondens liv för alltid. Flykten från gården tog fart då många tvingades lämna sina gårdar av ekonomiska skäl, dessutom genomgick Sverige en kraftig befolkningstillväxt och alla barn kunde inte försörja sig på jordbruket trots förbättrade odlingsbetingelser, nya tekniska lösningar och nyodlingar. Amerika blev lösningen för många och den begynnande industrialiseringen i städerna behövde många arbetare. För landsbygdens folk blev binäringarna såsom stenbrytning, kolning och tjärbränning livräddande. Många fick ge sig ut på luffen för att nasa små hantverk och mindre artiklar. Byggandet av Göta kanal med start 1822, en succesiv förbättring av vägnätet och byggandet av järnvägar från 1856 krävde många arbetsföra karlar och en del kvinnor. Livfulla bilder berättade om våldsamma händelser runt Rövargrottan i Klyftamon som dessvärre endast är en vandringssägen. Däremot är skildringarna om vargjakt med varggrop i Klyftamon tyvärr sanna. Där var även bilder som symboliserade sjukdom och utanförskap med ohyggligt lidande för de drabbade. Fascinerande vad en bild kan säga mycket med en kunnig och engagerad talare.

Kvällen avslutades med sedvanlig semmelfrossa med kaffe.

ChristerWesterdahl

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Viktoria Tropp

Medlemsmöte om att hitta utvandrade släktingar

Ett fyrtiotal medlemmar hade samlats i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för att höra Viktoria Tropp berätta om hur hon går tillväga för att hitta information om släktingar som emigrerat till USA.

Under kvällen följde vi Maria Charlotta Jansdotter, som utvandrade 1894.

Malott

Vi följde henne genom de uppgifter som finns om henne i Emiwebs databas, vidare till hennes landstigning på Ellis Island. Vi såg en tidningsartikel och ett register som beskrev hennes bröllop med John Johnson, en annan svensk invandrare.

Artikel

Census kallas folkräkningarna som från år 1770 gjorts var tionde år i USA. I Census 1900 kunde vi se var Mary, som hon nu kallades, och John bodde, att de var ”farmare” och att de nu fått ett barn. 1910 års Census beskriver Mary som änka och vi ser nu att hon fött 7 barn varav 4 lever och det barn vi kunde läsa om år 1900 finns inte med. I Find a grave kunde vi hitta Johns grav och ett par tidningsartiklar beskrev hur han blivit ihjälsparkad av sina hästar i en tunnel. 1910 döper Mary sina fyra barn i svensk-lutheranska kyrkan i Kalifornien och även detta går att hitta i Ancestrys databaser.

Viktoria menar att det som ger resultat i denna typ av letande är  - tid, tålamod och fantasi!

 

Här nedan beskrivs några av de websidor som kan användas när man letar utvandrade släktingar och deras efterlevande.

Emiweb
www.emiweb.se
Kostar 500 kronor första året och sedan 300 kr/år. Kan tillkomma avgifter för viss informationssökning.

The statue of liberty - Ellis Island

https://www.libertyellisfoundation.org/passenger

Familysearch
www.familysearch.org
Ett register grundat mormonkyrkans arbete. Kostnadsfritt.

Find a grave
www.findagrave.com
Register över gravplatser. Foton. Kostnadsfritt.

Ancestry
www.ancestry.se
Släktforskningsprogram med möjlighet till emigrantforskning, passagerarlistor och mycket annat. Kostnad 995 kronor/år, för världsomfattande sök 1995 kronor. Rabatt för medlemmar i släktforskarföreningen genom Släktforskarförbundet. Det förekommer ofta kampanjer, t ex alltid erbjudanden på Släktforskardagarna eller i olika tidningar

Genealogybank
www.genealogybank.com
Omfattande tidningssök från 1690-2016. Innehåller bl.a. dödsrunor.  Provabonnemang 7 dagar därefter kostnad $99,90/år, (Startabonnemang $55.95).

Swedish American Newspapers
http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican

300 000 digitaliserade tidningssidor från 28 olika svensk-amerikanska tidningar som utgavs över hela USA 1859-2007.
Legacy
https://www.legacy.com/search
Dödsrunor från fler än 1500 tidningar och 3500 begravningsfirmor, år 2000 och framåt.

Släktforskningens dag 2019

Årets firande ägde rum i Högskolans ljusa fina lokaler. En del hade lite svårt att hitta dit, men det var ju också premiär i den här lokalen för vår del. En som absolut inte hittade dit var årets föreläsare, som tyvärr drabbats av sjukdom och tyvärr inte kunnat meddelat oss detta. Men nog tycker jag vi ordnade till detta på ett fullt acceptabelt sätt.

Föreningens ordförande Jan Ejdebäck, inledde med att berätta om Skövde Släktforskarförening och vilka resurser föreningen har att hjälpa nya och gamla släktforskare med kurser, handledning på biblioteket, föreläsningar och studiebesök. Han informerade också om den stora släktforskarmäss som skall äga rum i Arena Skövde den 22 och 23 augusti 2020. Temat blir ”Skaraborg – från Viking till Soldat” Rekrytering av föreläsare och annan planering är redan i full gång. Här nedan ser ni mässans logga, som kommer att användas för all kommunikation kring mässan.

sfd2020

Dagens räddare i nöden, eftersom föreläsaren inte kom, var Christina Helmby som visade ett fotokollage med anknytning till årets tema – ”Fotografiet i Släktforskningen” Vackra och välbevarade bilder från senare delen av 1800-talet och sekelskiftet 1900. Som extranummer bjöd hon på en mycket välgjord föreläsning om barnhusbarnen – främst barn från tillfälliga förbindelser utom äktenskapet där modern inte själv kunde ta hand om barnet. Ett sorgligt kapitel i vår historia och en konstruktion som ofta stoppar släktforskarnas sökande efter okända föräldrar.

Chelmby

En lagom ström av intresserade nya och gamla släktforskare kom till våra handledare och tyckte att man fått god hjälp i sitt fortsatta arbete.

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Årets sista medlemsmöte

Höstens sista möte för Skövde Släktforskarförenings medlemmar gick i julens tecken, men först var det luffare och luffarkultur - Göran Johansson från Hönsalottas Luffarmuseum i Boda glasbruk berättade engagerat om luffarens liv.

Luffare har väl alltid funnits men vilka som gått på luffen har ändrats under tidens gång. Den äldsta lagen om lösdriveri kom redan 1303 och den kom att gälla med vissa justeringar fram till 1885, då den nya lagen kom som även uppmuntrade till angiveri. Tiggeri var förbjudet och du fick inte vandra omkring utan mål eller anställning. Blev du påkommen kunde det resultera i någon månad på Svartsjöanstalten för männen och Landskrona fästning för kvinnorna. Den som angav en luffare fick betalt med ungefär 3 veckolöner vilket var mycket pengar för de allra flesta. Lösdriverilagen upphörde först 1957.

Luffarslöjden blev ett sätt att försörja sig, då materialet järntråd var billigt och lätt att bära med sig. Det krävde få verktyg och föremålen kunde tillverkas under resans gång. Föremålen var vardagliga och användes i nästan alla hushåll. Luffaren kunde också föra med sig ett urval av s.k. kortvaror eller erbjuda skärslipning. På det här sättet levde cirka 20 000 människor i Sverige, de flesta män men även kvinnor förekom. Vår siste luffare var Sten Persson från Vittsjö som dog 101 år gammal någon gång i början på 2000-talet.

Göran Johansson berättade om flera levnadsöden och visade ett urval av de produkter som salufördes. Detta framfördes på ett levande och humoristiskt sätt och med stor värme och medkänsla för de många gånger utsatta männen och kvinnorna som fick försörja sig så här.

Efter föredraget tog vår ordförande fram fiolen och spelade in julen. Kvällen avslutades med en julig smörgås under glatt samspråk och till sist ett boklotteri Och vilket lotteri! De flesta gick hem med en vinst. Nästa gång vi ses är den 19 januari och då är det nytt år.

Gran Johansson

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Jan Ejdebäck

Om mössmakare och gärningsmän

På vårt medlemsmöte i November talade Inger Widja om mössmakare och gärningsmän. Vi fick ta del av både bygdehistoria och klädedräktskultur i gamla tider. Gärningsmän visade sig inte ha med kriminalitet att göra, utan är en gammal beteckning för hantverkare.

Inger illustrerade sin text med fina bilder från förr som väl beskrev äldre tiders levnadsförhållande. Hantverksyrkena var väl reglerade under skråtiden. Mössmakare är en yrkestitel som inte finns kvar idag, men yrket var viktigt för att en kvinna skulle kunna klä sig korrekt. Till den traditionella dräkten för framför allt bondebefolkningen ingick en liten hård mössa ofta i ett vackert sidentyg. Denna mössa fick bäras av flickor från och med andra konfirmationsdagen och markerade ingången till vuxenvärlden. Bindemössan är vanlig i många av våra bygdedräkter.

Skräddare, skomakare, garvare, färgare, handsmakare, mössmakare m.fl. var alla viktiga i samhället. Först i slutet av 1800-talet får vi sömmerskor, som då var kvinnor och oftast hade en ateljé attarbeta i. Skräddaren gick från gård till gård och utförde sina beställningar på plats. Symaskinens inträde kom att ändra förhållandena radikalt eftersom den inte kunde transporteras. Det var en givande kväll som gav fin inblick i forna tiders förhållanden.

Inger Widhja

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Månadsmöte om domböcker

Claes Westling, arkivarie vid landsarkivet i Vadstena berättade om vad vi kan finna i de olika källorna som finns i Riksarkivet och de olika landsarkiven. Inledning blev en liten historisk tillbakablick över Riksarkivets 400 år. Greve Månsson Utter blev dess förste föreståndare år 1618.

Kyrkböckerna ger oss kunskap om födda och döda, bröllop och förflyttningar, men de berättar ganska lite om människorna och deras liv. Genom våra domböcker kan vi följa brottmål, arvstvister, förtalskampanjer och ekonomiska tvister m.m. Där finns det uppgifter från 1100-talet.

De äldsta lagarna är våra landskapslagar. Från 1350 gällde Magnus Erikssons landslag och så småningom byggdes ett system i flera steg upp med häradsrätt, lagmansrätt, hovrätt, Kungen och från 1789 Högsta Domstolen. Motsvarande för städerna fanns men då benämndes häradsrätten för rådhusrätt.

Till domböckerna fördes även bilagor som innehåller mer detaljerad information om människorna och deras levnadsförhållande. Andra arkiv att finna kunskap från är bouppteckningar, advokatfiskalens arkiv och svenskt diplomatorium, SDHK, vilket är renskrivet och katalogiserat. Statens arkiv från 1100-talet finns hos Riksarkivet och hos de olika landsarkiven runt om i Sverige. Privata arkiv kan finnas på olika ställen men även på landsarkiven. Claes visade med exempel ur domböcker och bouppteckningar hur t.ex. en arvstvist kan visa på släktskap där kyrkböckerna inte ger någon ledtråd. Ett givande föredrag avslutades med orden: Kloka kameler går till källorna.

ClaesOMargareta

Efter föreläsningen var det många medlemmar som passade på att prata lite med kvällens föreläsare. Här ser vi Margareta Löfvenborg och Claes Westling.

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Viktoria Tropp

Fler artiklar...