Skövdes NÅDD-registrerare prisades på släktforskarmässan

På 2018 års släktforskardagar i Växjö fick Skövde Släktforskarförenings registrerargrupp, som leds av Christina Helmby, motta diplom eftersom de utsetts till Årets NÅDD-registrerare.

Motiveringen löd:

Ett antal föreningsmedlemmar har på ett föredömligt sätt arbetat tillsammans i grupp med registrering av ett stort antal församlingar, allt med mycket god kvalitet. Gruppen har förutom i Västergötland gjort insatser på många andra håll i landet.

Ungefär 200 000 poster med motsvarande antal personer har registrerats med all önskvärd noggrannhet. Registreringen är kopplad till ett nationellt register med sökfunktioner som är till stor hjälp för släktforskare att hitta avlidna släktingar och bl.a. deras födelseort.

Uppmärksamheten kommer väl till pass för Skövde Släktforskarförening som i augusti om två år skall vara värd för Släktforskarförbundets Släktforskardagar, ett evenemang som kommer att fylla Arenan med föreläsningar, utställningar och andra aktiviteter under två dagar.

 På bilden ser vi delar av Skövdegruppen tillsammans med förbundets ordförande Erland Ringborg, samt projektledaren Anders Berg.

IMG 2018

Bild: Viktoria Tropp

Besök på begravningsmuseet i Falköping

Trots att vädret inbjöd till utomhusaktiviteter följde ett antal medlemmar med på föreningens besök på begravningsmuseet i Falköping.

Guiden, Håkan Nilsson, berättade om Fonus och om hur det kom till. Fonus i Falköping och Fredahls i Åsarp, båda alltså i Falköpings kommun, står för 75% av alla kistor i Sverige.  Vidare så berättade han om gamla begravningtraditioner och hur det har förändrats. En mycket sevärd utställning som man kan besöka dagtid på vardagar. Finns ingen guide till hands finns foldrar så man kan klara sig på egen hand och det är gratis.

Efter detta åkte sällskapet till Wallanders Nostalgimueeum i Vilske-Kleva, där man fick en tillbakablick på hur det var i skolan, olika butiker mm. Därefter intogs medhavd fika i den sköna vårsolen.

begravningsmuseet

Text och bild: Håkan Larsson

Långarydssläkten - unik eller vanlig?

Dagens föreläsare Johan Lindhardt och Per Andersson är närmast ansvariga för kartläggningen av den stora Långarydssläkten. Långaryd ligger på gränsen Västergötland/Halland, en gång i tiden också gräns Sverige/ Danmark. Förflyttningarna har i huvudsak gått västerut. Halmstads befolkning består till 19 procent av Långarydssläktingar medan det finns drygt en procent Långarydsläktingar i Skövde. 289 av Sveriges kommuner innehålleren Långarydssläkting.Några av dessa var på plats vid kvällens månadsmöte.

På mindre än 400 år har två personer i Långaryd gett upphov till 254000 släktingar. Detta kan man förmodligen räkna sig fram till för fler släkter, det unika är att just denna släkt är så noggrant kartlagt. Ett intressant föredrag med en del nya aspekter på släktforskningen.

Johan Linhardt

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Klagstorp av intresse även för våra kommande generationer

  På Skövde släktforskarförenings månadsmöte i april föreläste Evelina Grönlund över Klagstorps egendoms historia. Grundarbetet påbörjade Evelina redan under gymnasietidengenom insamlande av fakta för att hålla ett föredrag. Arbetet med Klagstorps historia kom även att omfatta en utställning och en bok.

Gårdens historia indelas i tre skeden, frälsetiden, skoltiden samt militärtiden. Evelina inledde med en intressant redogörelse för hur namnet uppkommit. En icke alltför djärv gissning är att det kan ha varit Klags eller Clas torp även den tyska stavningen Claushar förekommit. De äldsta noteringarna om gården Klagstorp är från 1390-talet, men byggnaderna vi ser idag är betydligt yngre. En rad ägare passerade förbi utan att avsätta några större spår fram till 1561, när riksrådet Hogenskield Bielke förvärvade egendomen. Riksrådet som var en av Sveriges mäktigaste personer fick dock ett tragiskt slut, då han först hamnade i onåd och  förlorade all egendom och slutligen miste även huvudet 1605. Släkterna Ribbing och Lilliehöök var ägare under nästan 200 år och det är under 1660-talet som huvudbyggnaden får sitt i princip nuvarande utseende. Catharina Charlotta Lilliehöök, 1731-1782, gifter sig i hemlighet  med Hertig Carl Philip, som dör redan efter ett par år. Därefter nytt äktenskap med Karl Hans Sparre af Sövdeborg. I detta äktenskap föds en son, Claes Erik Sparre. 1856 påbörjas en ny och dynamisk era i och med att egendomen köps av Peder Dyrssen, som kommer från Danmark med många nya kunskaper om hur ett modernt jordbruk ska drivas. Klagstorp har nu ett flertal olika verksamheter,  utöver jordbruket finns kvarn, såg, bränneri, mejeri och det är också Dyrssen som startar utbildning för lantbruket. Det stora röda sädesmagasinet kommer till under denna tiden. Skoltiden expanderar och 1912 tar hushållningssällskapet över driften och de sista åren går inriktningen från djur till motordrivna redskap och 1963 är epoken över. 1963 köper försvarsmakten egendomen med mark och hus, då de mekaniserade förbanden behöver mer utrymme än vad fotsoldater och hästar behöver.

Idag har byggnaderna rustats upp och Försvaret är alltjämt kvar. Trädgården som anlades på 1700-talet först en efter fransk modell med tydliga geometriska mönster och sedan en engelsk park har tyvärr fullständigt raserats under skoltiden då det blev grönsaker som gällde. Den som tar sig en promenad bortom huvudbyggnaden kan skönja spår efter den engelska parken då det finns mer ovanliga träd kvar. En intressant och givande kväll tack vare Evelina Grönlunds arbete åtföljt av fina teckningar på hus och kartor.

Klagstorp

Text: Birgitta Aureskog
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Den som väntar på nåt gott…

Så blev det äntligen dags för Arkivresan att komma till Skövde. För ett år sedan blev det snöhinder som definitivt stoppade besöket. Men nu var det alltså dags för Malin Juvas och medarbetare från Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg att gästa Biblioteket på Skövde Kulturhus. Vår släktforskarförening var särskilt inbjuden och var definitivt huvuddelen i publiken.

Det blev en trevlig och informativ tillställning om arkivens möjligheter. En försiktig med en presentation av grunderna i släktforskning följdes av allt djupare grävande i arkiven, på slutet inriktat på Skövde. Bl.a. visades det enda exemplaret av Skövdes stadsrättigheter från 1600 och en skövdelöjtnants privata och välskrivna reseberättelse ute från Europa. Det fanns ett spekulärt arkiv på Hasselbladskamerans rymdbilder m.m. Det finns också ritningar på intressanta byggnader, bla.a. Skövde Hotell och Bo Carlsson från vår förening kunde berätta den ruskiga berättelsen om varför det spökar på hotellet.

Modeller

Frelsning

Text: Jan Ejdebäck

Bilder: Britt-Mari Ejdebäck och Viktoria Tropp

Uppskattat DNA-café

Ett 30-tal DNA-intresserade släktforskare träffades i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler för att delta i föreningens första men förhoppningsvis inte sista DNA-café. Här fanns möjlighet att lyssna på miniföreläsningar om de olika DNA-test som finns och få kunskaper om olika användbara metoder och webbsidor. Jan Ejdebäck och Cici Löfgren var dagens föreläsare. För de som ville fanns också möjlighet att topsa sig vilket ca 10 personer gjorde.

Mellan föreläsningarna var det fritt fam att diskutera med varandra och utbyta kunskaper och erfarenheter. För den som ville fanns också möjlighet att köpa fika till självkostnadspris. Bland de församlade visade det sig att det fanns några stycken som hade match med varandra.

JanOCici

Jan och Cici står beredda att påbörja dagens första föreläsning.

 

Från regementspukslagare i Karl XIIs armé till Stölle-Lars i Hangelösa

Britt-Marie Helldin från Lundsbrunn var kvällens gäst vid mars månads medlemsmöte. Hon hade med sig ett par gedigna grupparbeten om sin släkt och sin bygd, där hon själv varit djupt engagerad.

Douzette-släkten härstammar från norra Frankrike och den förste som dokumenterats är regementspukslagaren Simon Douzette, som via Karl XIIs armé landade i Sverige. I dag finns större delen av släkten på mer än 2400 personer beskrivna i familjens släktbok och engagemanget kring Douzettesläkten är stort både i Sverige och i Finland.

Britt-Marie Herrlin berättade också om Hangelösaboken, som är ett digert dokument om folk och bebyggelse i Hangelösa. Kyrkan, skolan, de tre affärerna som funnits, post, busslinjer, föreningar och till och med knallar som regelbundet gästat byborna.

De flesta boställen i Hangelösa har dokumenterats. Under de senaste 200 åren har det funnits 300 boställen i Hangelösa. En del har fått unika namn som Prate-Lars o Stölle-Bengts eftersom gårdarna ofta fick namn efter sin ägare. Det innebar å andra sidan att det fanns flera ”Gategården” och flera ”Jönsagården.”

Boken innehåller mängder av foton och kartor.

 BrittMarieHelldin

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Viktoria Tropp

Årsmöte och föreläsning om släktgårdens uppkomst

Skövde Släktforskarförenings årsmöte ägde rum den 22 februari i PRO lokalen på Skolgatan. Mötet var som vanligt välbesökt och genomfördes med van hand av Jan-Erik Nilsson. Alla val skedde i stor enighet och styrelsen fickföljande sammansättning;

Ordförande Jan Ejdebäck, ledamöter; Britt-Marie Magnusson Brinck, Håkan Larsson, Viktoria Tropp, Birgitta Areskoug, Nils-Gösta Käck samt suppleanter Ingvar Hallgren och Jessika Cullberg.

För programkommittén blev det omval på samtliga poster. Ny i redaktionskommittén blir Inger Widhja.

Sedan alla formaliteter var avklarade följde ett föredrag om Släktgårdens uppkomst av historikern Martin Dackling från Göteborgs universitet. Föredraget byggde på Martins doktorsavhandling som handlar om släktgården som företeelse avseende arv och betydelsen av gård kontra jord. Vi fick följa hur lagarna reglerade jordegendomar och arvsgång från 1600-talet och framåt. Martin utgick från några huvudfrågor, bl.a. “Vad är en släktgård?”, ”Varför uppmärksammades släktgården under mellankrigstiden” och ”Var de ovanliga?”

Redogörelserna för Skatte-, Krono- och Frälsejord samt skillnaderna mellan gård, hemman och mantal väckte säkert en och annan aha-känsla. Klargörandet av skillnaden mellan arvejord, avlingejord samt bördsrätt var tydligt förklarat med goda exempel bl.a.från Våmb.

Under 1800-talet skedde stora förändringar på landsbygden. Det började med laga skifte och enskifte som sprängde byarna och förändrade jordägande och brukningsmetoder. Dessa beslut ledde till att folk flydde landsbygden och man fick ökad emigration och urbanisering.

Strax före 1900-talets början ökar känslan för gården som något som går i arv från far till son. Under 1920-talet börjar Hushållningssällskapet dela ut diplom till innehavare av gårdar som gått i arv 100-200 år. Diplomutmärkelser var tämligen vanliga under mellankrigstiden och pågår ännu. Begreppet “Släktgård” är alltså ganska nytt även om jorden/fastigheten har vårdats och ärvts mycket länge.

Ett intressant och upplysande föredrag som berör många släktforskare då många av oss har anknytning till en släktgård. Det blev också många frågor från åhörarna.

Kvällen avslutades med kaffe och semla under glatt samspråk.

Martin Dackling

Slktgrdens uppkomst

Text: Birgitta Areskoug

Bilder: Jessika Cullberg och Viktoria Tropp

 

 

Släktforskningens dag - en dag för alla med lite av varje

Det blev trångt i släktforskarstugan när intresserade Skövdebor ville pröva på släktforskning eller ville ha hjälp att komma vidare med redan påbörjad släktforskning. Frågor om allt från ”hur börjar man” till DNA-forskning och emigrantforskning. En del tyckte att den avsatta tiden – 2 timmar – blev lite knapp, men vi ville ju också ge tid och rum för årets föreläsare Stefan Quint. Släktforskarcaféet var också populärt med ett rikligt utbud av hembakat.

Årets föreläsare var alltså Stefan Quint som gjort flera filmer om utvandrare på uppdrag för American Swedish Institute, som har sin huvudverksamhet i Minneapolis, Minnesota. I en herrgård byggd i renässansstil samlas folk med Sverigeanknytning för att träffas och föra svenska traditioner vidare. En av huvudattraktionerna är svenskt smörgåsbord och till jul kan man givetvis få lutfisk. Och midsommar firas i ett par veckor.

Stefans film handlade mycket om människorna som kom till ett främmande land, ofta till torftiga miljöer. Genom hårt arbete, sammanhållning och en kärv humor lyckades de flesta ta sig igenom strapatserna och de människor som nu syntes på film verkade vara glada och välanpassade. Enstaka personer talade svenska, men de flesta kunde bara enstaka ord och uttryck som man mindes från Far o Mor. I det nya landet skulle man inte tala svenska.

Stefan har fler filmer att visa, både om utvandrarlivet och om andra märkliga livsöden. Vi vill gärna se honom tillbaka.

Quint 1

SD2

Text: Jan Ejdebäck

Bilder: Britt-Mari Ejdebäck

Julfest med västgötsk historia

Årets julklapp till släktforskarna blev Maria Vretmarks berättelse om utgrävningarna kring Varnhems klosterkyrka. Berättelsen om samhället kring Kata Gård blir allt mer detaljerad och levande i denna fredliga bebyggelse där man levde på naturens gåvor, men också hade husdjur och odlade marken. Hon berättade hur bilden av Kata och hennes tid vuxit fram både bildligt och bokstavligt och hur man öppnat dörren för ny kunskap om det svenska samhällets framväxt. 

Efteråt följde sedvanlig julfest med julsmörgås och julmusik av Rolf Bladh och Jan Ejdebäck.  Ett generöst lotteri med inköpta och donerade vinster avslutade kvällen.

 JULFEST 2017 TRE

 Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

 

Fler artiklar...